Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Den sistnämnda synpunkten saknas regelbundet i de
frikyrkliga motionerna. Den individuella frihetssynpunkten är
den allt dominerande. Bleve den tillgodosedd, syntes allt
bliva gott. Det vore tydligen orätt att såsom
förklaringsgrund peka på den oundvikliga samfundsegoism som fanns
hos de frikyrkliga. En dylik fanns också hos kyrkan, men där
nämndes hon vid namn, hierarki, prästvälde, under det att
den hos de frikyrkliga kunde dölja sig under frihetens namn.
Snarare måste man tänka på en viss religiös ensidighet,
otvivelaktigt sammanhängande med de historiska betingelserna
för frikyrklighetens uppkomst och utveckling.
Genom riksdagens skrivelse av år 1904 var frågan om
fakultativt civiläktenskap de facto löst. Lagstiftningsapparaten
sattes i verksamhet, och 1908 antogo både riksdag och
kyrkomöte framlagt förslag i ärendet. Detaljerna i denna
lagstiftning kunna här förbigås. Det skall blott påpekas, att den
av kyrkomötet 1903 begärda friheten för prästen att i vissa
fall vägra kyrklig vigsel icke hade fått något uttryck i den
nya lagen. Domprosten Personne förklarade sig dock
visserligen nöjd: kyrkan skulle nu slippa ifrån att stadfästa en
hel del äktenskap, som strede mot kyrkans grundsatser.
Men biskop Lindström fick nog rätt: problemet var ingalunda
skaffat ur världen.
Också frågan om fritt utträde ur svenska kyrkan togs åter
upp efter sekelskiftet. Vid 1903 års riksdag kom lektor
Magnus Höjer igen med sin motion. Denna gång fick han
lagutskottet på sin sida, det gamla utlåtandet från 1891, som
hade gjort tjänst så många gånger, togs åter fram. Situationen
hade nu blivit den, att andra kammaren utan votering anslöt
sig till lagutskottet. Första kammaren var ståndaktig och
avslog utan votering.
Nästa gång frågan kom före var år 1908. Nu upprepades
icke den gamla historien. Motionär var E. Räf, vilken, så-
17 — 30436. Edv. Rodhe: Svenska kyrkan omkring sekelskiftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
