Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
som i det föregående har blivit omtalat, livligt intresserade
sig för den opinionsyttring i kristendomsundervisningsfrågan
som hade blivit satt i gång från teologiskt konservativa
kretsar, där man med misstro såg på den moderna
bibelforskningen. När nu Räf motionerade om vidgad rätt till utträde,
så skilde han sig på ett anmärkningsvärt sätt från föregående
motionärer i denna fråga. Den lucka som Gottfrid Billing
påtalade i Byströms motion 1904 angående fakultativt
civiläktenskap, den fanns icke här. Starkt betonade nämligen
Räf, att man vid genomförandet av den föreslagna reformen
borde taga sådant sikte på alla dess konsekvenser, att
nationens avkristnande i möjligaste måtto förebyggdes och att
sålunda kristendomen fortfarande måtte bibehålla sin höga
privilegierade ställning i grundlagarna, så att ställningen som
en s. k. kristen stat icke förlorades, att de föräldrar som
utträdde ur kyrklig gemenskap ej måtte kunna hindra sina barn
att erhålla obligatorisk kristendomsundervisning, att äkta
makar måtte bibehålla sin fullkomliga frihet att alldeles
oberoende av varandra få utgå eller kvarstå i kyrkan o. s. v.
Utan tvivel var det hänsyn till vad Räf sålunda hade påpekat
som gjorde att lagutskottet denna gång blev enigt. Det
tillstyrkte en allsidig utredning av frågan om vidgad rätt till
utträde. I lagutskottet satt också en präst, prosten Lorents
Petersson i Leksand. Första kammaren vidhöll sitt motstånd. I
andra kammaren gav Karl Staaff frågan en ny vändning. Han
påpekade, att motionen icke hade gått i rätt riktning.
Religionsfriheten krävde, att man i det yttre finge stå för den
övertygelse som man i sitt inre hyste, men med bibehållande
av sina medborgerliga rättigheter. Den som utträdde ur
kyrkan miste emellertid vissa medborgerliga rättigheter.
Kyrkoråd och skolråd och kyrkostämma behandlade vissa
ting, som rörde det borgerliga, således icke blott rent
kyrkliga ärenden. Den som utträdde ur kyrkan borde icke mista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
