Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
honom till att tillsammans med en annan hängiven social
arbetare, Ebba Pauli, grunda stiftelsen Birkagården (1912),
det första försöket att på svensk mark omsätta den engelska
settlementstanken.
Det historiska materialet beträffande de ting som nu senast
ha vidrörts är högst betydande. Men endast en helt liten
axplockning har företagits, enär händelserna ligga så nära
vår egen tid, att det i detta fall är vanskligt att få det rätta
historiska perspektivet. Ett och annat torde man dock redan
nu kunna se klart. Den s. k. naturvetenskapliga
världsåskådningens stormflod med dess allvetenhet och grunda
perspektiv har nu satt sig. Man kan nu se, att arbetarevärlden
lättare än andra skikt av befolkningen, under den från andra
sidor, t. ex. den politiska, synnerligen dugliga ledning
den hade, var utsatt för att i religiöst avseende förtorkas
under naturalismens järnhårda grepp. Om man därtill
lägger den nödvändiga partidisciplinen och den
beundransvärda solidaritetskänslan inbördes, så är det klart att
religionsfriheten från vissa synpunkter hade det synnerligen
trångt inom den dåtida socialdemokratien.
Religionsfrihetsfrågan måste nämligen ses från olika
synpunkter, den har många komplikationer. Somliga människor
voro känsliga på en punkt, andra på en annan. Kyrkan eller
statskyrkan, såsom det ofta hette i dåtidens debatter, ansågs
vara frihetsfientlig, steg för steg måste den tvingas att giva
efter för religionsfrihetens krav. Men det fanns väsentliga
aspekt med avseende på friheten som den värnade om såsom
ett palladium. Det framgår tydligt av de långa debatterna vid
kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 angående Waldenströms
motion om kyrkans skiljande från staten.
Waldenström utgick från kyrkans vanmakt; hon vore en
statsinstitution, bunden av staten. Statskyrkan hade alls
ingen makt mot den överhandtagande otron och
rationalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
