Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
men, icke blott bland lekmän, utan också bland präster.
Statskyrkan måste finna sig i att prästerna predikade att den
andra trosartikelns samtliga huvudpunkter endast vore myt,
fabel och fantasi. Han sade sig känna en hel del både präster
och prästkandidater som suckade under oket. Samma
tankegång återfinnes i A. Janssons i Bråten motion om kyrkans
skiljande från staten, väckt vid riksdagen 1909 i sammanhang
med behandlingen av prästlöneregleringen. Här hette det,
att det bleve olidligt för de präster, som vore samvetsömma
och vilka i verkligheten ville tjäna Kristus, att känna sig
tvingade att i främsta rummet tjäna en statsinstitution.
I kyrkomötet gjorde J. A. Eklund häremot gällande, att han
stått i 15 år i den svenska kyrkan såsom präst utan att erfara
något tryck från Kgl. Maj:t. »Det finnes, så vitt jag vet,
näppeligen någon plats, där man är så fri, som då man står
som präst i vår svenska evangeliska kyrka. Jag har stått där
i 15 år eller längre och kan intyga att när man står där, vet
man, att man står i Guds levande församling.» Landshövding
Holmquist talade också om denna frihet. En prästman i
svenska statskyrkan hade, om han verkade i anda och
sanning, för övrigt frihet att förkunna den bibliska uppfattningen
såsom han kände den. Och vad församlingens medlemmar
beträffade trodde Holmquist, att där fanns fullkomlig frihet.
Han visste icke av något tvång, som gjorde en revolutionär
sprängning nödvändig.
Waldenström visade en alldeles märklig oförmåga att
förstå den art av frihet man här talade om. Han kunde icke
uppfatta den annat än i karikatyrens form. »Det är också
alldeles rätt, såsom det sades — det var vid kyrkomötet 1909
—- att inom statskyrkan råder mycket mera frihet än inom
frikyrkan. Inom statskyrkan får man lära och predika allt
vad man vill. Det går icke an i frikyrkan. Inom statskyrkan
får man också leva precis som man vill, supa och spela kort,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
