Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
handhavande, men där församlingen likväl önskade behålla
sin präst. Kommittén föreslog, att i dylikt fall Kgl. Maj:t
skulle kunna medgiva tjänstens bibehållande, därest
församlingen med tre fjärdedelar av de i omröstningen deltagandes
röster efter röstvärdet beslutat utgöra vad som utöver
avkastningen av prästbostället var nödvändigt för att bringa upp
prästlönen till föreskrivet minimum. Församling skulle
icke i dylikt fall erhålla något bidrag från kyrkofonden.
Det nämndes i det föregående, att såsom lönetillgång i en
församling prästbostället i första hand kom i betraktande.
Medelvärdet av dess avkastning skulle beräknas,
bruk-ningskostnaderna därvid inbegripna. Men huru skulle det
bliva med byggnadsskyldigheten? Frågan därom var i
högsta grad invecklad och ömtålig. Enligt gällande ordning
ålåg det kyrkoherden att svara för vissa laga hus, och enligt
1862 års förordning beräknades avkomsten av prästbostället
med hänsyn till kyrkoherdens nybyggnads- och
underhållsskyldighet. För andra laga hus svarade församlingen.
Denna anordning med delade skyldigheter hade givit upphov
till mycket missnöje och osämja mellan boställshavaren och
socknemännen. På komministrarna vilade hela
nybyggnads-och underhållsskyldigheten för alla hus på
komminister-bostället. Detta var i många fall en fruktansvärd börda
för vederbörande prästmän. Det kunde bliva ekonomisk
ruin att över huvud bliva komminister.
Frågan om ecklesiastik boställsordning hade varit uppe
vid 1888 och 1893 års kyrkomöten. Ett av Kgl. Maj:t
framlagt förslag hade antagits av kyrkomötet, men det föll 1894
vid riksdagen på andra kammarens motstånd. Kgl. Maj:ts
förslag byggde på följande principer: 1) en rationell
fördelning av husen mellan pastoratet och boställshavaren, så att
husen delades i två grupper: bostadshus och jordbrukshus.
Byggnadsskyldigheten i fråga om de förra skulle åligga
pasto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
