Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
fram en fixerad summa. Efter denna summas storlek kunde
sedan det eventuella tillskott från prästerskapets gemensamma
lönetillgångar lämpas, vilket vore av nöden för att
uppbringa resp, prästlön till normal höjd. Kommittén hoppades
att på denna väg för den kommande löneregleringsperioden
kunna lösa den ömtåliga frågan om ordnandet av
församlingarnas och prästerskapets byggnadsskyldighet icke genom
lagändringar, utan vid och genom löneregleringen.
Vissa kommittéledamöter framställde avvikande meningar.
Komminister Gunnar Ekström yrkade, att åt
komministrarna genom allmän lag skulle tillförsäkras samma
frihet från nybyggnads- och underhållsskyldighet, som
lagen tillerkände eller kömme att tillerkänna kyrkoherdarna.
Han avstyrkte vidare förslaget om byggnadslånekassor i
den föreliggande formen och ville icke vara med om dylika
kassors inrättande redan under innevarande
lönereglerings-period. Komministrarna skulle för tillfället hjälpas genom
anslag ur löneregleringsfonden. Han hänvisade för övrigt
till förslagen till ecklesiastik boställsordning av åren 1889
och 1894, vilka i viss utsträckning skulle kunna
till-lämpas under de förändrade förhållanden som komme att
inträda med den blivande löneregleringen. Riksdagsmannen
Hans Andersson i Nöbbelöv ville liksom Ekström ha
likställighet mellan kyrkoherdar och komministrar, men gick den
rakt motsatta vägen. I anslutning till skånska förhållanden
yrkade han, att varje ecklesiastik boställshavare ensam skulle
fullgöra all nybyggnads- och underhållsskyldighet å sitt
boställe.
Under åren 1901 och 1902 var diskussionen om
prästgårdarna i full gång inom prästerliga kretsar. De offentliga
inläggen från prästernas sida voro av mycket olika valör,
och förslag framställdes, vilka stundom varken höllo sig inom
det uppnåeligas eller det välbetänktas gränser. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
