Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
Ekström sökte med trägen påpasslighet föra in diskussionen
på gagneliga vägar. Såsom symptom på vad som rörde sig
inom prästernas led må några inlägg, införda i Kyrka och
skola, anföras. I ett av dessa hette det: »Det är en stor olycka
för svenska kyrkan, att dess flesta ordinarie präster genom
sina med jordbruk förenade boställen bliva så mycket
besvärade. Ty därigenom få de alltför liten tid övrig för sitt
egentliga och övermåttan viktiga kall att vara själasörjare,
att arbeta i ordet och läran för Guds rikes befrämjande. De
måste därför befrias från sina med jordbruk förenade
boställen med därtill hörande byggnads- och
underhållsskyldighet. Man måste utfinna ett sätt att tillräckligt avlöna
dem, utan att de måste vara lantbrukare eller nödgas att
pinas och uppskörtas av arrendatorer.»
Ett uppmärksammat inlägg gjordes av kyrkoherde J.
Gabrielsson i Gagnef. Han ansåg det vara ett livsvillkor för
svenska kyrkan att befria prästerna från boställsbestyren.
Han föreslog en radikal utväg. Församlingen borde bekosta
prästbostaden. Bostället kunde antingen överlämnas åt
församlingen, att av denna skötas, eller försäljas.
Försäljningssumman bleve en fond för prästens avlöning. Detta förslag
lät under kommande år mycket höra av sig. Riksdagsmannen
Daniel Persson i Tällberg slog gärna på den strängen, att
det rationellaste vore att försälja prästgårdarnas jord och
skog. När han 1909 upprepade sin vid föregående års
riksdag väckta, men då avslagna motion därom, kunde han
konstatera, att många, både kyrkoherdar och komministrar, i
brev hade uttalat sin fulla anslutning till förslaget.
I överensstämmelse med prästlöneregleringskommitténs
uppfattning, att frågan om ecklesiastik boställsordning med
det snaraste borde ordnas, framlade Kgl. Maj:t vid 1903
års riksdag ett förslag till dylik och till förordning angående
ecklesiastika lånekassor. Det särskilda utskott som
behand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
