Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
föranleda till jordbrukets bibehållande vid tjänstebefattningen.
Det skulle sedermera visa sig, att den obligatoriska
utarren-deringen kom att giva nya riktlinjer i fråga om den så länge
debatterade byggnads- och underhållsskyldigheten.
1897 hade prästlöneregleringskommittén blivit tillsatt,
i medio av år 1903 utkom dess sista betänkande. Sedan
övriga myndigheter hade blivit hörda, avgav slutligen
kammarkollegium år 1905 ett sammanfattande, vidlyftigt och
ingående utlåtande. Närmast i anslutning till detta, framlade
Kgl. Maj:t för 1908 års riksdag proposition i samtliga
hithörande frågor. Vid remissen av propositionerna i första
kammaren kom det till en ytterst skarp kontrovers mellan
dåvarande ecklesiastikministern Hugo Hammarskjöld och
biskop Gottfrid Billing. Den tillspetsade
meningsskiljaktigheten dem emellan rörde de s. k. prästerliga privilegierna.
Sakens förhistoria var följande. Genom privilegierna av
d. 16 oktober 1723 hade prästerskapet fått sig tillförsäkrat
vad som då var anslaget till dess underhåll. I dess
privilegier konfirmerades prästerskapet bl. a. vid hittills åtnjuten
tionde m. m. Skulle nu tionden indragas, krävdes ett
upphävande av privilegierna vad tionden angick. Enligt
grundlagen, 114 § i regeringsformen, krävdes härför bifall av
kyrkomötet. Så långt var saken enkel och klar. Men nästa
fråga var, om garantier för tiondeersättningens okränkta
bevarande för avlöning av det svenska prästerskapet kunde
och borde givas, motsvarande privilegieskyddet för tionden.
Prästlöneregleringskommittén hade för sin del ansett, att
frågorna om tiondens indragning till statsverket mot årlig
ersättning samt om sättet för denna ersättnings bestämmande
och utgörande så djupt ingrepo i det kyrkliga
beskattnings-och lönesystemet, att kyrkans medverkan uppenbarligen
krävdes icke blott för tillvägabringandet av den lagstiftning
varigenom dessa angelägenheter ordnades, utan också för ändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
