Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°2
henne tillkom på grund av en lagstiftning som skyddades
genom privilegier — vare sig den äldre lagstiftningen eller de
nya grunder för reglerandet av prästerskapets inkomster på
vilka 1862 års förordning vilade — så torde det ligga i sakens
natur att kyrkans rätt till det som gåves i vederlag måste
hägnas med ett skydd av samma värde som privilegiernas.
Måhända funnes ingen annan utväg att i grundlagsenlig
ordning bereda ett sådant skydd än att prästerskapets
privilegier i behörig ordning underkastades nödig jämkning.
När biskop Gottfrid Billing vid 1908 års riksdag läste de
kungliga propositionerna angående prästlöneregleringen, fann
han till sin häpnad, att Kgl. Maj:t över lag hade strukit alla
de paragrafer i kommitténs förslag som handlade om
kyrkomötets medverkan vid eventuell ändring av de föreslagna
lagarna. I förtrytsamma, nära nog obehärskade ordalag
uttalade han vid remissen denna sin häpnad. Hela sin auktoritet,
och den sträckte sig ganska långt, lade han i vågskålen för
att såsom ersättning för det förlorade privilegieskyddet få
in i lagarna de nämnda garantiparagraferna i den ena
formen eller den andra. Skälen härtill framlade han vid
remissdebatten. Hans argumentering var följande. En
relativ frihet i förhållandet mellan stat och kyrka hade
dittills förefunnits, därför också ett vänligt förhållande dem
emellan. Den relativa friheten berodde endels på
kyrkans frihet i ekonomiskt hänseende. Den kyrkliga ekonomien
hade varit skild från statens. Genom garantiparagrafernas
uteslutande skulle kyrkans förhållande till staten förändras,
kyrkan skulle berövas sin ekonomiska självständighet.
Garantiernas borttagande betydde, att riksdag och Konungen
hädanefter, med uteslutande av kyrkomötet, skulle avgöra
prästlöneregleringsfrågor. Aldrig hade, menade biskop
Billing, på riksdagens bord framlagts ett förslag, som
syftat till sådan hopgyttring av stat och kyrka som de kungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
