Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°5
och klasser av svenska folket, icke förefunnes. Snarare borde
privilegierna i deras helhet ha upphävts. Vid debatten i andra
kammaren undrade borgmästare Söderbergh, om statsverket
icke kunde anses vederhäftigt för tiondevederlaget, och Karl
Staaff fann det vara en absurditet, att staten skulle förbindas
att årligen avstå så och så mycket till ett visst
ämbetsmanna-stånd, utan rätt för statsmakterna att kunna ändra det. Det
vore icke lönt att första kammaren försökte att i fråga om
privilegierna tvinga den andra. Carl Persson i Stallerhult,
vilken såsom högerman ingalunda var Staaffs meningsfrände
i politiskt avseende, yrkade också avslag på
sammanjämkningen. Avslaget hade för sig 105 röster mot 88.
Det var klart, att det liberala samlingspartiet med sitt
ärliga patos för social jämlikhet skulle slå ned varje försök till
privilegielagstiftning för en viss klass eller ett visst stånd.
Men fråga är, om icke frågeställningen allt för mycket
förenklades, när man menade att det i ifrågavarande fall gällde
skyddet blott för ett visst ämbetsmannastånd. Gottfrid Billing
hade utan tvivel rätt, när han framhöll, att frågan gällde icke
blott prästerna, utan också kyrkan eller församlingarna.
Man hade blott behövt reflektera på att regleringen av en
prästlön i regel samtidigt var en pastoratsreglering. Den
följande tiden, då de nya regleringarna gjordes, visade
oför-tydbart, att en prästlönereglering kunde på det djupaste
ingripa i en bygds religiösa och kommunala liv. För prästernas
ekonomiska intressen såsom ämbetsmannastånd kunde det
åter vara skäligen likgiltigt, om en prästerlig befattning
indrogs på det ena stället eller det andra.
Vad som nu har blivit anfört gäller motiveringen för och
emot garantiskyddet. Där ligger frågan skäligen enkelt
till. Betydligt vanskligare är det att få klarhet över själva
sakfrågan. Gottfrid Billing hävdade att, om de mångomtalade
paragraferna icke införlivades med prästlöneregleringslagarna,
20 — 30436. Edv. Rodhe: Svenska kyrkan omkring sekelskiftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
