- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
306

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Prästlöneregleringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3o6

Konung och riksdag hädanefter utan kyrkomötets hörande
komme att lagstifta i prästlöneregleringsfrågor. Hans
yrkande på garantiskydd slog emellertid icke igenom. Det
avfördes från dagordningen genom Kgl. Maj:ts proposition i
löneregleringsfrågan till 1909 års riksdag. Men vad hände?
Icke blott blevo de nya prästlöneregleringslagarna förelagda
för kyrkomötet till godkännande, utan varje regering av
vilken färg den än varit har till kyrkomötets godkännande
framlagt varje förslag till ändring i de nämnda lagarna. Detta
konstitutionella förfaringssätt har ansetts vara självklart.
Man kan under sådana förhållanden med fog fråga vad det
egentligen var man tvistade om vid 1908 års riksdag. Hela
debatten förefaller skäligen meningslös.

Huru kunde det komma sig, att konstitutionell praxis
utvecklade sig som den gjorde? Frågan är ingalunda omöjlig
att besvara, om man aktgiver på huru frågan om
prästlöneregleringslagarna till slut löstes. Lösningen skapade nämligen
ett nytt rättsläge, som icke förelåg vid 1908 års riksdag.
Innebörden av detta nya rättsläge skall i det följande något
belysas.

Av förhandlingarna vid 1908 års riksdag framgår tydligt,
att hela frågan om prästlöneregleringen föll, därför att första
kammaren på Gottfrid Billings auktoritet höll på
garantiskyddet. Man kan nog säga att det förslag som då föll i vissa
avseenden var gynnsammare för prästerna och gynnsammare
åtminstone för vissa församlingar än det som senare antogs.
Inom rätt vida prästerliga kretsar var man därför benägen
att anse, att biskop Billing genom sitt okloka och
resultatlösa ingripande hade försämrat prästernas lönevillkor. Vid
1910 års kyrkomöte gjorde sig kyrkoherde E. Ljungquist
till tolk för denna uppfattning. Delvis åtminstone grundar
sig densamma på en felkalkylering. Hade biskop Billing
utnyttjat garantiskyddet såsom ett parlamentariskt
bytes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free