Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Prästvalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
yrkande 1909 och som då hade antagits av andra
kammaren. Men icke nog härmed, Söderbergh yrkade också, att
antagandet av prästvalslagen skulle vara ett villkor för
antagandet av prästlöneregleringslagen. Riksdagen 1910
beslutade i enlighet med motionärens yrkande, och kyrkomötet
av samma år måste bita i det sura äpplet. Tällberg hade
vunnit spelet.
Det är lätt att efteråt bliva klok. Man kan förstå, att
kyrkomötet principiellt avböjde en lagstiftning, enligt vilken
fjärdemanskallelsen utan några regulativ kunde bliva
bestämmande. Men kyrkomötet satte därvid in sin energi på
orätt punkt, att döma av den följande utvecklingen. Den
nya prästvalslagen hade i själva verket starkare garantier
mot obefogade fjärdemanskallelser, än man hade satt sig in
i. I betraktande kommer bestämmelsen om att fjärde man
måste ha tio tjänsteår eller vara minst jämnställd med den i
tredje rummet uppförde. Prästlöneregleringen verkade vidare
i riktning mot inskränkning av fjärdemanskallelser.
Trans-portsökandet blev mindre, då pastoraten till inkomsterna
blevo ungefär lika. Den bestämmelsen hade också införts, att
kyrkoherde först efter fem år — förut tre år — fick söka
transport. Problemet med avseende på prästvalen kom att ligga
på en annan punkt, icke som kyrkomötet ansåg, i de
extraordinära, utan i de normala fallen.
Vid 1920 års kyrkomöte motionerade häradshövding
Rogberg, med instämmande av A. S. P:s ordförande, biskop
Lindberg, m. fl. om sådan ändring av § 41 i prästvalslagen,
att Kgl. Maj:t, då fjärde man icke var kallad, skulle äga att
utnämna någon av de på förslaget uppförda, om icke någon
vid valet hade erhållit hälften av de avgivna rösterna och
minst en sjättedel av de röstberättigade deltagit i valet. Det
var kvotprincipen som man nu förgäves sökte få tillbaka.
Kyrkomötet hade den i sin hand 1909 — det var då t. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
