Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Församlingstanken och det svenska kyrkolivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
förrän 1909, då den förut omnämnde pastor Granqvist
antogs till resesekreterare. Då stod man emellertid inför en
fullständig omläggning av ledningen av den kyrkliga
ungdomsverksamheten .
Innan frågan om denna omläggning upptages till
behandling, må en blick kastas på det kyrkliga läget i allmänhet.
Församlingsrörelsen i dess olika gestaltning ävensom den
kyrkliga ungdomsvården hade i vida kretsar hälsats med
glädje och tacksamhet. Men opposition och kritik yppade
sig också från olika håll. För den västsvenska kyrkofromheten
var församlingsrörelsen något främmande. Man värjde sig
mot densamma i känslan av att utomstående ville tvinga den
på församlingar och präster. Metoderna för det moderna
församlingsarbetet betraktades dels såsom förytligande, dels
såsom i grunden församlingsupplösande, då församlingen
genom detsamma splittrades i olika grupper. Motståndet
berodde på medvetandet om att man fortfarande satt inne
med ett dyrbart kyrkligt arv som gjorde de nya metoderna
obehövliga, men väl ock på okunnighet om förhållandena
annorstädes och bristande förmåga att sätta sig in i andra
stifts svårigheter.
Under inflytande av det köpenhamnska småkyrkosystemet
skrev komminister R. Conricus i Majorna i Göteborg en den
tiden mycket diskuterad bok, kallad Den kyrkliga nöden i
Göteborg. Här påvisades verkliga missförhållanden, och
en långt gående församlingsdelning förordades. Conricus,
därutinnan skiljande sig från principerna för Köpenhamns
Kirkefond, ville att delningen skulle försiggå på officiell
väg, icke på frivillighetens. Emellertid började man i en av
de stora församlingarna i Göteborg, efter mönster från
Stockholm, gå just frivillighetens väg. I Masthuggsförsamlingen
byggdes en s. k. församlingshydda, närmast ett kapell med
lokaler för mera modernt församlingsarbete. Präst skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
