Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Församlingstanken och det svenska kyrkolivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
H. W. Tottie, var avsikten att inorganisera och giva central
kyrklig ledning åt de anstalter som hade vuxit upp för olika
uppgifter på diakoniens område? Lövgren replikerade,
att detta ingalunda vore avsikten. I sin motion hade han
själv uppgivit, att den nya styrelsen icke skulle härska, utan
stödja och främja sådan verksamhet, som låg inom ramen
för dess uppgift. Det framgick också tydligt av motionen att
Lövgren i främsta rummet ville skaffa den pågående
försam-lingsrörelsen ett organ. Varför valde han då namnet
diakonistyrelse? Otvivelaktigt sammanhängde detta med att
försam-lingsrörelsen ursprungligen hade vuxit fram ur ett stegrat
intresse för den kyrkliga diakonien. Det visade utvecklingen
på nittiotalet. Det fanns ett historiskt samband mellan
intresset för diakonien och för församlingsarbetet, och detta
samband var också av inre och ideell natur.
Församlingsarbetet såsom sådant måste alltid finna uppgifter på diakoniens
område. Emellertid var det icke Lövgrens avsikt att nu i
främsta rummet tillgodose vad den kyrkliga diakonien kunde
behöva, utan vad församlingsrörelsen krävde.
Tänkte dock Lövgren halvt omedvetet på ett
inorganise-rande under central ledning av anstalter såsom
diakoniss-anstalten, diakonanstalten m. fl.? Det är vanskligt att avgöra.
I varje fall värjde sig representanterna för den frivilliga
kärleksverksamheten mot dylika planer. Det märktes redan vid
1908 års kyrkomöte. Ställningen var här oviss. Lövgrens
förslag hade kommit såsom en överraskning. Biskop Tottie
var huvudtalaren mot ett omedelbart accepterande av
detsamma. Han fick understöd icke minst från lekmannahåll.
Det befarades, att band skulle läggas på frivilligheten.
Man kan nog också säga, att det var en överraskning att
kyrkomötet icke följde Totties yrkande, som gick ut på
ytterligare utredning, utan i anslutning till utskottet begärde,
att Kgl. Maj:t skulle medgiva, att en sådan styrelse som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
