Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Församlingstanken och det svenska kyrkolivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3Öi
den föreslagna skulle inrättas, vidare att Kgl. Maj:t själv
skulle tillsätta denna styrelse till 1913, då nytt kyrkomöte
förväntades skola sammanträda, samt förse denna med
reglemente. Varpå berodde utgången?
Det var onekligen ett vågsamt beslut, ett beslut ut
i det okända. Det är mera sällan det svenska kyrkomötet
fattat dylika beslut. Men majoriteten — den var icke stor
— hade en känsla av att det uppslag som var givet var
något så värdefullt, att det icke fick begravas genom en
utredning, som kanske drog ut i det oändliga. Särskilt
varmt talade biskoparna Danell och J. A. Eklund för
utskottets yrkande. Den senare påpekade, hurusom vår
gamla evangeliska kyrka höll på att leva upp igen i sina
lokalförsamlingar. Men för församlingsarbetet behövdes
det hjälp. Det fanns t. ex. intet litterärt kyrkligt
centralorgan. Det var förenat med svårigheter att få nödiga litterära
hjälpmedel. Det var mångahanda ting som icke kunde
skötas från lokal församlingssynpunkt, och som icke heller kunde
skötas endast från stiftssynpunkt genom stiftets organ. Också
göteborgarna, biskop E. H. Rodhe och doktor Carl Björck,
voro för utskottet och kommo till Lövgrens undsättning.
Man måste nog säga att det i detta fall var oklarheten i
Lövgrens förslag som medverkade. Göteborgs stift, som
med sina gammalkyrkliga förhållanden ställde sig
avvisande mot församlingsrörelsen, skulle med så mycket större
glädje hälsa ett förkyrkligande av den diakonala
verksamheten. Björck hänvisade till hurusom den yttre missionen
hade blivit accepterad i Göteborgs stift, först när den hade
erhållit en bestämd kyrklig prägel genom inrättandet av
svenska kyrkans missionsstyrelse.
Det blev naturligtvis ändå utredning, fastän den fick en
annan prägel genom det positiva beslut som hade fattats.
Ecklesiastikministern anmodade ärkebiskop Ekman att efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
