Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kyrkotanken och de ungkyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
hade sedan den tiden urartat. Den hade glidit bort från
Kristi evangelium och därmed också från den första
lär-jungatidens friska, andefyllda kraft. Den hade
förvärlds-ligats och försvagats från inre andlig synpunkt. Orsaken
hade varit kompromissandet med världen, sådant detta tog
sig uttryck i stats- eller folkkyrkotanken. Kristi församling
fick icke ha med världens barn att göra, utan omfattade
endast dem som verkligen hörde Kristus till. Den vore en
sammanslutning av Herrens sanna trogna, bland vilka en sträng
församlingstukt kunde övas och från vilka alla som levde
i uppenbara synder uteslötos. Pingströrelsen förde den s. k.
sektprincipen ut i alla dess konsekvenser så långt det var
möjligt. Det var dess kyrkotanke.
Det är egendomligt, att samtidigt som denna skärpning
av sektprincipen framträder på ett håll, kyrkotankar med helt
annan orientering väcktes till liv och slogo djupa rötter på
andra håll. Inneburo dessa kyrkotankar verkligen icke något
annat än ett öppet eller maskerat kompromissande med
världen? Det är bäst att höra vad kyrkotankens banerförare
själva lade in i kyrkotanken.
J. A. Eklund skrev 1910 i Vår Lösen en uppsats, sedermera
separat utgiven, om stenkyrkan, församlingskyrkan, »som
står därborta på kullen vid sjön, gammal och grå, med den
korsbärande spiran mot höjden. Du har kanske aldrig
vidare tänkt på den gamla stenkyrkan? Har du ens någonsin
brytt dig om att riktigt se på den? Det var åttahundra år
sedan den byggdes. Den vittnar om att man på den tiden
började tänka evighetens tankar i Sveriges land. Långsamt växte
den i höjden. Många vanskligheter måste övervinnas, men
den blev färdig. Det var socknens första gemensamma stora
verk. Sedan den invigdes, har där söndagligen hållits
gudstjänst, i sjuhundra år. Mässfall i stort inträffade väl någon
gång. Den svarta döden kom en gång för länge sedan. Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
