- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
384

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kyrkotanken och de ungkyrkliga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

skorna, ja om själva makterna, efter krafter och förmåga taga
del i kulturlivet, för att där, så långt de nådde, kämpa för
Kristi herradöme — ridderlig kamp. Kampen åsyftade att
individuellt på de enskilda människorna tillämpa evangeliet.
Men därjämte också något vidare. Det ginge kanske icke att
göra Sveriges folk till ett Guds folk, i det alla människor i
Sveriges land bleve Jesu lärjungar, men Kristi makt skulle bliva
den starkaste folkmakten, vårt folks ideal skulle formas i Kristi
ande, vårt folks gärningar tjäna Guds syften. Den andliga
luften i Sveriges land skulle vara sådan, att den tvingade oss att
föda goda tankar, den skulle vara fylld av röster, som talade
till samvetet om dom och frälsning. Alla livsområden skulle
beröras av en sådan folklig nyfödelse. Konst och diktning
skulle få ett annat innehåll. Lag, sed och samliv skulle fyllas
av ny anda. De kanaler som nu förde omkring gift från
hjärtat ut i folkkroppen skulle då föra ut hälsa. Kulturlivet
skulle således vila på grundvalen av kristen moral, detta i
motsats mot en religiöst och moraliskt indifferent sekularism.

Kristlig folkuppfostran i stor stil, med evangeliet om
syndernas förlåtelse såsom drivkraft, det stod för Manfred
Björk-quist i förgrunden, när han såg sin kyrkosyn. Han kände
sig solidarisk med kyrkan i denna hennes uppgift. Hon var
det enda samfund, som kunde gå in under en sådan
uppgift. Historiskt var hon kallad därtill. Men nya vägar behövde
också brytas för att komma till rätta med uppgiften. En väg
fann Manfred Björkquist i folkhögskolan. Han kände väl
till Grundtvigs tankar, och de hade utan tvivel också verkat
befruktande på honom. Men han gick ändå sin egen väg.
Sigtunastiftelsen, som på urgammal historisk mark skulle
resa sitt torn mot höjden, blev hans personliga skapelse. Den
ridderliga kampen lades in i själva stiftelsens sätt att arbeta:
ingen påtvingad kristlighet och kyrklighet, men anden
kristlig, kyrklig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free