Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kyrkotanken och de ungkyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
utan att han därför behövde förledas till någon svärmisk
kyrkoromantik.
Frågar man efter rötterna till Einar Billings kyrkotanke,
måste man i första hand hänvisa till Luther och Luthers syn
på evangeliet. Lutherska kyrkotankar hade han också fått i
arv. Den lundensiska högkyrkligheten från 1850-talet hade
starkt betonat kyrkans anstaltskaraktär, det objektiva, i
anslutning till lutherska tankegångar, sådana som att kyrkan
funnes överallt där Guds ord rent och klart förkunnades
och sakramenten efter Kristi instiftelse utdelades. Det var
den gudomliga nådens prioritet i förhållande till all mänsklig
gärning man ville ha fram. Med betonandet av kyrkans
anstaltskaraktär sammanhängde den vikt man lade vid
nåde-medelsämbetet. Och här torde en viss förträngning av
Luthers tankegångar kunna påvisas, i det man till religiösa
principfrågor stundom gjorde det som var en yttre,
juridisk ordningsfråga. Av den lundensiska högkyrkligheten
hade Gottfrid Billing mottagit mycket starka intryck, och i
början av sin bana såsom kyrkomän förfäktade han i stor
utsträckning dess grundsatser. Med åren modererade han
kyrkopolitiskt sin ståndpunkt, utan att därför släppa sin
ungdoms ideal. Man jämföre härmed vad som ovan har
anförts angående Gottfrid Billings ståndpunktstagande i striden
angående lekmannadopet under nittiotalet. Man kan nog
säga, att det är den lundensiska högkyrkligheten som Einar
Billing fördjupade och berikade. I sonens kyrkotanke
igenkände fadern, Gottfrid Billing, de intentioner som lågo till
grund för hans kyrkosyn. Betydelsefullt för det kyrkliga
läget blev detta så till vida, som de ungkyrkliga kunde känna
sig ha ett ryggstöd i den gamle lundabiskopen med hans
i vidsträckta kretsar gällande auktoritet.
Huru rikt kyrkotanken blommade under denna tid
framgår därav, att en teckning av dess historia skulle vara mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
