Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Internationella uppgifter och förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
bindelser alltid varit livliga, men de hade väsentligen varit
av prästerlig-teologisk art. Den svenska teologien hade i
stort sett varit en trogen ledsven till den tyska, synnerligen
litet observerad av denna, likasom de skandinaviska kyrkorna
av tyskarna den tiden betraktades såsom ett skäligen
betydelselöst appendix till den lutherska världen.
Omkring sekelskiftet inträdde i nu berörda förhållanden en
icke så liten omsvängning. I det föregående har omtalats,
huru den svenska kristna studentvärlden fick mottaga
impulser väster ifrån och huru dessa impulser tillgodogjordes.
Här skall nu först fästas uppmärksamhet på den banbrytande
verksamhet som utövades av biskop K. H. Gez. v. Schéele
i Visby.
Såsom professor i Uppsala hade v. Schéele kommit i
livlig kontakt med den tyska teologvärlden. Hans lärobok i
symbolik, utgiven i slutet av sjuttiotalet, blev i början av
det följande årtiondet översatt till tyska. Arbetet vann
synbarligen erkännande, ty en ny tysk upplaga visade sig
snart av behovet påkallad, v. Schéele anmodades nu att
skriva avdelningen symbolik i den »Handbuch der
theolo-gischen Wissenschaften» som professor Otto Zöckler i
Greifswald utgav. Zöckler var strängt konfessionellt
luthersk, i vilket avseende v. Schéele sympatiserade med
honom. Gemensamma apologetiska intressen förbundo dem ock.
De stränga lutheranerna hade sedan 1867 i Allgemeine
lutherische Konferenz en enhetspunkt. Ganska skarpt
uppdrogs gränslinjen mot den unierade kyrkan. Konferensen
sammanträdde med några års mellanrum på olika platser i
Tyskland. 1890 sammanträdde den i Hannover. Presidiet
hade vid föregående konferenser innehafts av den berömde
Kliefoth, välkänd särskilt för den lundensiska
högkyrklig-heten på 1850-talet. På grund av hög ålder hade han nu trätt
tillbaka och till efterträdare fått greve Vitzthum från Sach-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
