Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Internationella uppgifter och förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV
INTERNATIONELLA UPPGIFTER OCH
FÖRBINDELSER
Decennierna omkring sekelskiftet kännetecknas därav,
att fönsterna utåt världen öppnades. För visso hade de icke
förut varit helt stängda. Förbindelser mellan de skandinaviska
kyrkorna voro sedan länge för handen, men de stärktes under
dessa år, såsom i det föregående har blivit påvisat. Är 1905
vållade emellertid ett avbräck för några år framåt. Västerut,
med den anglosachsiska världen, hade kyrkans förbindelser
varit så gott som inga. De frikyrkliga strömningarna inom
landet hade däremot redan från begynnelsen stått i så mycket
livligare kontakt med trosfränder inom den anglosachsiska
kristenheten. På detta håll tecknades Amerikas (därmed
menades alltid Förenta Staterna) kyrkliga förhållanden
alltid i de ljusaste färger. Där fanns det ideala förhållandet
mellan kyrka och stat. I Amerika funnos emellertid också
många svenskar. Under grundläggningstiden för
Augustana-synoden, således under Hasselquists dagar, var kontakten
med svenskarna därute livlig nog, men den blev med åren
allt svagare. Icke alla svensk-amerikanerna hade samlats
i Augustanasynoden. Svenska Missionsförbundet hade
vidsträckta sympatier. De föranledde P. P. Waldenström att
resa till Amerika, första gången 1889, och hans besök blev
livligt uppskattat av svenskarna därute. Söderut, med den
evangelisk-lutherska världen i Tyskland, hade kyrkans
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
