Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Internationella uppgifter och förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4°3
nedlades detta arbete. I stället upptogs sjömansmission
i London. Dittills hade den svenske legationspastorn i
London ägnat sin uppmärksamhet också åt sjömännen, men
uppgiften hade fått för stora proportioner.
I likhet med sin ämbetsbroder i London hade den svenske
legationspastorn i Paris också haft en uppgift bland
sjömännen, dem som besökte Calais och Dunkerque. På nittiotalet
verkade Nathan Söderblom såsom legationspredikant i Paris,
och det torde icke vara för mycket sagt, att hans verksamhet
därstädes också hade den följden, att uppmärksamheten
hemma i Sverige mera än förut började inriktas icke blott på
sjömännen, utan också på utlandssvenskarna för övrigt.
Svenska kyrkans missionsstyrelse skulle snart få sin
verksamhet utvidgad till att omfatta också utlandssvenskarna.
Det skedde på begäran av 1898 års kyrkomöte. Det verkar
icke överraskande, att det var biskop v. Schéele som härvid
tog initiativet. I sin motion hänvisade han på de
otillfredsställande förhållandena bland de många svenskarna i
Johannesburg i Sydafrika, bland vilka Augustanasynoden hade
upptagit temporär verksamhet. Han tänkte också på
svenskarna i Utah, U. S. A.
Efter sekelskiftet växte arbetet. År 1900 lades
sjömans-vården i Kiel och West Hartlepool samt i Dunkerque
m. fl. hamnar under missionsstyrelsen. 1901 upptogs arbete
bland fiskarna i Baltasound, 1902 bland sjömännen i Stettin.
När Nils Widner, sedermera pastor primarius, år 1901 sändes
till Köpenhamn, fick han i uppdrag att ägna sin
uppmärksamhet dels åt där boende svenskar, dels åt sjömännen som
besökte denna stad. Det var ett vackert och gripande kapitel
som Nils Widner under sin verksamhet i Köpenhamn
skrev i den svenska kyrkans historia på utländsk botten,
ett kapitel som i sig rymde invigningen år 1911 av det vackra
kyrkokomplexet, Gustafskyrkan, vid Östbanestationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
