Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
begäran från år 1868 om revision. Han åberopade norrländska
kyrkoförhållanden såsom motiv för en revision och
understöddes i den punkten av lektor J. Widén från Härnösand.
Kyrkomötet beslutade i enlighet med motionen.
Redan i slutet av år 1883 tillsatte Kgl. Maj:t en
psalmboks-kommitté, bestående av Torén såsom ordförande samt
Carl David af Wirsén, prosten Severin Cavallin från
Hvel-linge i Skåne samt dåvarande lektor U. L. Ullman såsom
medlemmar. En rådgivande nämnd ställdes vid kommitténs
sida, bestående av ärkebiskop Sundberg och biskoparna
J. Andersson i Växiö och A. Th. Strömberg i Strängnäs.
1889 var kommittén färdig med sitt förslag. En av de
arbetande ledamöterna, Cavallin, hade 1886 avgått med döden.
Nämnda förslag kom aldrig till kyrkomötet, så hårdhänt
var myndigheternas kritik av detsamma. Ett förnyat uppdrag
från Kgl. Maj:t till kommittén förde fram till det reviderade
förslaget av år 1896, vilket förelädes 1898 års kyrkomöte.
Under debatten härom yttrade professor S. J. Boethius,
att han väl näppeligen toge miste, när han höll före att det
strävande efter revision av psalmboken som framträdde
1868 och 1883 sammanhängde med den andliga rörelse
vilken på 1850- och 60-talen gjorde sig gällande med växande
styrka, en rörelse som enligt Boethius’ uppfattning hade
åstadkommit stora ting till fördjupande av det andliga livet
och till framkallandet av en religiös uppryckning inom folket.
Boethius har säkerligen rätt i denna sin historietolkning.
Utan tvivel medverkade andra faktorer, men att det var
väckelsefromheten inom kyrkan som i första hand stod
bakom kravet på revision av 1819 års psalmbok torde vara
obestridligt. Det verifieras, om man ger akt på huru kravet på
ny kyrkotuktslagstiftning, ett väckelsefromhetens krav,
löper parallellt med kravet på revision av psalmboken. Samma
kyrkomöten, 1868 och 1883, som begärde ny kyrkotuktslag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
