Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4W
stiftning, önskade också psalmboksrevision. Samma talare,
som gjorde yrkanden i den ena riktningen, talade gärna också
för det andra önskemålet, och argumenten i det ena fallet
som det andra gingo i enahanda riktning. Samma
iakttagelse kan göras med avseende på motståndarna.
Vid 1898 års kyrkomöte skärskådade Boethius emellertid
kritiskt den kyrkosyn som stod bakom kravet på
psalmboksrevision. Det funnes, menade han, tendenser att med kyrkan
— icke kyrkan i ideal mening, utan kyrkan sådan hon
framträdde här på jorden — skulle förstås endast de som hade
kommit till verklig andlig avgörelse. »Dem som icke hava kommit
till en sådan eller som icke förklarade sig hava kommit till
en sådan och buro det till torgs, dem behandlade man och
betraktade man såsom stående utom kyrkan, mot vilka
kyrkan endast hade så att säga en negativ uppgift: att låta dem
känna att de icke tillhörde kyrkan, för att på detta sätt locka
dem in på salighetens väg.»
Tidsläget hade nu förändrat sig, menade Boethius. Större
vidhjärtenhet gjorde sig nu gällande. Kyrkans uppgift vore
icke att fälla den yttersta domen över människors
själstillstånd, utan att söka samla så många som möjligt under
inflytande av den kristna religionens sanningar. Den
ofullgångna ståndpunkten, den ännu icke färdiga, finge icke
förbises. Tillämpat på 1819 års psalmbok betydde detta, att
man nu mindre strängt bedömde de wallinska psalmerna.
Skillnaden mellan förslaget 1889, som gått hårt åt dessa, och
det reviderade av 1896, som ställde sig påfallande mildare,
vore enligt Boethius’ uppfattning ett symptom på den önskade
revisionens obehövlighet.
Om man tager parallellen med frågan om ny
kyrkotukts-lagstiftning, vilken löpte ut i sanden efter förhandlingarna
vid 1893 års kyrkomöte, så kunde man vänta att
psalmboks-frågan vid 1898 års kyrkomöte skulle tillsvidare ha blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
