Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
avförd från dagordningen. Så skedde emellertid icke.
Nämnda kyrkomöte upprepade det förut framförda
önskemålet om revision av psalmboken. Vad var det som drev fram
detta beslut?
Så mycket hade visserligen icke tidsläget förändrat sig, att
den riktning, som tidigare hade stått bakom revisionskravet,
icke gjorde sig förnummen. Dess synpunkter framfördes av
åtskilliga talare, t. ex. hovrättsrådet C. U. Widström,
Evangeliska Fosterlandsstiftelsens mångårige ledare, samt på ett
överraskande markerat sätt av Gunnar Wennerberg. Men
denna riktning var för svag för att bestämma kyrkomötets
beslut. Vilka andra faktorer samverkade till detta?
Frågan må först besvaras negativt. Den moderna
teologien hörde icke till dessa faktorer, den sympatiserade i stället
med de lekmannasynpunkter professor Boethius hade gjort
sig till tolk för. Det må i detta sammanhang erinras om
Fredrik Fehrs ytterst skarpa vidräkning med 1889 års förslag,
vilket han förebrådde sentimental pjunkighet och obiblisk
mystik. Fehr var nu borta, men vid 1898 års kyrkomöte
företräddes hans ståndpunkt av biskop C. H. Rundgren, vilken
ställde sig avvisande mot fortsatt revision. Därmed borde
anstå, till dess en allmännare opinion påkallade en dylik.
I den psalmbokskommitté som tillsattes 1883 hade en plats
inrymts åt prosten S. Cavallin, vilken 1882 hade utgivit ett
psalmboksförslag. Cavallin representerade snarast
gammal-kyrklig luthersk tradition. Hans kritik av de wallinska
psalmerna var. emellertid betydligt mildare än
väckelsefromhe-tens. Strängare var då U. L. Ullman, som annars stod
Cavallin nära, rent kyrkligt sett, men som lät sig bestämmas av
den kanon som hade gjort sig gällande i det tyska
psalmboks-arbetet, att psalmboken företrädesvis hade att upptaga
sådana psalmer som härstammade från reformationstiden
och det närmast följande tidevarvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
