Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
var av gammalt datum. 1811 års handbok hade under
århundradets lopp varit utsatt för skarp kritik. På 1850-talet
hade förslag utarbetats till genomgående revision, ett av år
1854 och ett av år 1856. De vittnade om mycken kunnighet
om den liturgiska traditionen och blevo vägledande för
diskussionen under följande år. Men icke blott detta. De
gåvo också ledning för en del partiella reformer som
genomfördes och influerade starkt på det handboksarbete som
upptogs mot slutet av åttiotalet.
Vid 1888 års kyrkomöte hade ett flertal motioner rörande
handbokens reformering blivit väckta. Särskild
uppmärksamhet tilldrog sig ett av professor Rudin ingivet förslag till
reviderat ritual för den offentliga gudstjänsten. Med
anledning av motionerna och under uttalande av vissa
önskemål begärde nu kyrkomötet att Kgl. Maj:t skulle vidtaga
åtgärder för den länge eftersträvade revisionen. Redan i
slutet av år 1888 tillsattes en handbokskommitté, bestående
av U. L. Ullman, professor S. L. Bring från Lund och
professor Carl Norrby från Uppsala. Kommittén skulle arbeta
■ under överinseende av ärkebiskopen.
Kommittén framlade ett förslag 1891 och ett reviderat
förslag 1893. I sina väsentliga delar blev sistnämnda förslag
antaget vid 1893 års kyrkomöte. Så kom 1894 års
kyrkohandbok till stånd. Det var märkligt nog, om man tänker på att
nittiotalet icke förmådde göra någon positiv insats för
psalm-boksfrågans lösning. Men så var också handboksfrågan av
mindre känslig natur. Det var också lättare att finna män,
som kunde föra handboksfrågan till en lycklig lösning. Det
väsentligaste bidraget lämnades väl av U. L. Ullman, som
hade betydligt större förutsättningar för ett arbete i
hand-bokskommittén än för psalmboksrevisionen. Ullman hade
vidare förberett lösningen av handboksfrågan genom den
ingående vetenskapliga framställning av liturgiken, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
