Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
hade utgivit. Denna hade avsevärt bidragit till höjandet av
den liturgiska kunskapen och det liturgiska intresset bland
prästerna.
Vid 1893 års kyrkomöte redogjorde Ullman för de
principer som hade varit ledande för handbokskommitténs
arbete. Såsom första grundsats framhöll han att liturgien borde
utmärka sig genom biblisk enkelhet, sanning, klarhet och
kraft. Den andra grundsatsen hade varit, att man vid
formulerandet av liturgien såväl i dess helhet som i dess
enskilda delar hade att taga hänsyn till den äkta,
kyrklig-li-turgiska traditionen, och detta sålunda, att man jämte en
tillbörlig hänsyn till det för tillfället bestående, tillika borde
gå tillbaka till fornkyrkan och till den klassiska perioden av
evangelisk-luthersk kult under 1500- och 1600-talen. Detta
innebure icke repristination i arkeologiskt intresse. Det
funnes nämligen kärnstycken i den liturgiska traditionen av
äldre datum, som i och för sig ägde bestående värde. Genom
dylika styckens bevarande och återupptagande markerades
sambandet mellan kyrkans flydda tider och den närvarande.
Ullman tänkte därvid särskilt på den urkristna s. k.
prefa-tionen i nattvardsmässan, som hade bortfallit i 1811 års
handbok, men som nu återbördades. Enligt den tredje
grundsatsen borde den kyrkliga kulten återspegla kyrkoårets
gång. Den s. k. de-tempore-principen skulle giva
gudstjänsten erforderlig omväxling. Enligt den fjärde grundsatsen
borde kulten ordnas så, att församlingen finge väckelse och
tillfälle till att mera själwerksamt deltaga i gudstjänstens
firande.
Det har sitt intresse att se huru de olika strömningarna i
kyrkolivet, sådana de framträdde under debatterna vid 1893
års kyrkomöte, ställde sig till dessa principer. Därvid kan
man konstatera, att det var den fraktion som var intresserad
av psalmbokens revision och av det för kyrkomötet framlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
