Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
fängslade alltid genom det intryck av ovärldslighet som
utstrålade från den bräckliga, vördnadsvärda gestalten med de
fina, själfulla dragen. Nästan svärmisk beundran mötte
han från många håll, och han bar den förvånande lätt.
Till kretsen av Rudins prästerliga vänner, som voro
intresserade av den kristligt teosofiska litteraturen, hörde
hovpredikanten C. H. Bergman i Stockholm. Han, jämte
kyrkoherde N. J. Ternstedt, var den förnämste bäraren av
en tradition, som räknade sina anor från Erik Tolstadius,
sidenvävare Collin och Johan Dillner. »Enhet av vilja och
natur, av etiskt och fysiskt, konstituerar väsentlighet, realitet»,
det var riktpunkten för C. H. Bergmans tänkande. Han
fördes därvid ingalunda till någon monism. Tvärtom
framträder i hans tankedigra, något tunga predikningar
frälsningen i Kristus mot bakgrunden av de realistiskt fattade onda
makterna i livet. C. H. Bergman samlade icke stora skaror
under sin predikstol, men han utövade ett betydande andligt
inflytande, särskilt inom den krets som samlade sig i
Sällskapet för kyrklig själavård.
Den lågkyrkliga predikan — den må kallas lågkyrklig
i brist på bättre namn — uppvisade många skiftningar, från
hjärtats omedelbara expektoration till omsorgsfullt
mediterade predikningar. Intensiv kunde koncentrationen vara
omkring avgörelsen inför försoningsnåden. Utrymme kunde
också givas åt andra sidor av evangeliet och det därpå byggda
troslivet. Den lågkyrkliga predikan kunde därvid närma
sig vad man, också i brist på bättre beteckning, kunde kalla
den högkyrkliga. Gränserna mellan de båda riktningarna
äro mången gång svåra att uppdraga.
I varje fall kan man emellertid tala om en högkyrklig
predikan i motsats mot den lågkyrkliga. Den senare hade vid
1800-talets mitt kommit såsom en reaktion mot den dåtida
dogmatiska schematismen och mot den innehållstomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
