Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
svenska universitetet utövade icke ringa inflytande på
ut-gestaltningen av svensk predikan. Vad de unga särskilt lärde
av honom — han följde därvid lundatraditionen — var att
taga vara på den givna predikotexten, värdefull också därför
att den var given och icke fritt vald. Genom att man sökte
uttömma texten mättades predikan med bibliskt innehåll
och bibliskt stoff, vilket i sin tur ordnades icke utan hänsyn
till den dogmatiska överblicken över det hela. Det gav den
högkyrkliga predikan en viss gedigenhet och tyngd, den gav
sund och närande kost. Men målmedvetenheten var mindre
än i den lågkyrkliga predikan, som koncentrerade sig på en
religiös huvudpunkt. Hos Gottfrid Billing själv kan man
emellertid iakttaga, hurusom hans senare förkunnelse uppvisade
starkare koncentration än den tidigare.
Om man skulle mena, att skillnaden mellan den
högkyrkliga och den lågkyrkliga predikan bestod däri, att den senare
förkunnade Guds fria och oförskyllda nåd, under det att
den förra icke betonade denna, skulle man mycket misstaga
sig. Gottfrid Billing kom i sin förkunnelse oupphörligt
tillbaka till Guds nåd såsom den allena utslagsgivande faktorn.
Det sätt varpå detta skedde hos honom har för visso ett
personligt karakteristiskt drag, men han skilde sig icke i denna
punkt från den högkyrkliga riktningen över huvud. Han
betecknade här ett högvattensmärke. Och likväl predikade
Gottfrid Billing om den oförskyllda nåden på ett annat sätt
och i annan infattning än som skedde i den lågkyrkliga
predikan. Guds nåd och kallet voro brännpunkterna i
Gottfrid Billings förkunnelse, människans hjälplöshet och Guds
makt att göra något av henne, när hon mottog syndernas
förlåtelse. Kallet pekade på pliktlivet, ansvaret, också
samfunds-ansvaret, det pekade på helgelsen. Den etiska synpunkten
var mycket starkare betonad hos Gottfrid Billing, resp, den
högkyrkliga förkunnelsen än hos den lågkyrkliga predikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
