- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
454

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

Denna likasom lämnade människan, när hon hade fått
förnimma en fläkt av den frid som går över allt förstånd.

Vad som här åsyftas kan belysas genom en jämförelse
mellan de olika fromhetstyperna. Ställer man Gottfrid
Billing vid sidan av Waldemar Rudin, förefaller han mera
»världslig», mindre »religiös» än denne. Han stod mitt uppe
i dagens kamp och brottades med mångfalden av dagens
praktiska spörsmål. Rudin syntes för många mer kristen än andra,
därför att han var så ovärldslig. Hammarsten och C. H.
Bergman stodo på samma sätt mera på avstånd från
valplatsen. Gåvorna äro mångahanda, uppgifterna olika. Den
lågkyrkliga förkunnelsen kunde predika om den frid som går
över allt förstånd, men den risken förefanns för åhörarna,
att det specifikt kristliga kom att te sig såsom något vid
sidan av det vanliga livet, av kallet och plikterna. Det kunde
föra antingen till en klyvning av personlighetslivet •—■ det
världsliga kom in på en bakväg — eller till att det kristliga
föreföll en vanlig människa främmande och overkligt.
Nåden och kallet, det var det lutherska arvet, gåvan och den aldrig
helt lösta uppgiften.

Mycket av vad som har blivit sagt om den högkyrkliga
förkunnelsen äger sin tillämpning på den predikan som stod
under Henric Schartaus inflytande, hemmahörande särskilt
i Göteborgs stift. Den är lätt igenkännlig, och därför är det
lätt att nämna representanter för denna riktning, så mycket
lättare som schartauanerna — om man nu skall använda denna
beteckning — ha följt bibelns maning: »tänken på edra
lärare, som hava talat Guds ord till eder», vilket har haft till
följd att antalet tryckta predikosamlingar är proportionsvis
betydligt större inom nu omhandlade predikoriktning än
i någon annan.

Den schartauanska predikotraditionen var klar och fast, så
fast, att den i viss mån besegrade individualiteten. Personligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free