- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
459

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

459

svängde Natanael Beskow över till en etisk och social
förkunnelse. Svårigheten att förbinda religion och etik var i
bägge fallen lika stor. Väckelsepredikans tendens att skapa
en valgmenighed framträdde skarpare hos Natanael Beskow.
Han kände sig förhindrad att inträda såsom präst i den
svenska kyrkan —■ han blev ledare för en skola likasom
farbrodern hade varit — och han skapade sig en valgmenighed
och en valgmenighedskyrka med särskild liturgi ute i det
förnäma villasamhället Djursholm strax norr om Stockholm.
Natanael Beskows förkunnelse, nästan diskret stillsam,
utmärkt av konstnärlig, ädel enkelhet, hördes långt utanför
Djursholmskapellets murar, en samvetsväckande
Johannes-röst i de sociala frågornas tid, en mycket betydelsefull
samhällsfaktor efter sekelskiftet.

J. A. Eklund var i vissa hänseenden så olik Natanael
Beskow som gärna är möjligt. Han ställde sig mitt inne i
kyrkan, och det han minst av allt ville se omkring sin
predikstol var en valgmenighed. Det var lokalförsamlingen
han ville predika för, och den kände han sig behöva just
såsom predikant. Den församling i vilken han slog igenom
var Uppsala domkyrkoförsamling. Men han slog igenom
icke blott där. I hög grad blev han impulsgivande för svensk
predikan. Man har sagt, att J. A. Eklunds framträdande
betecknar realismens genombrott i svensk predikan, och det
kan nog vara sant, om man blott kommer ihåg att realism
är ett relativt begrepp. Det torde vara överord, när man
påstår att predikan före J. A. Eklund genomgående hade saknat
realism, men tiden ömsade skinn och gjorde därmed mycket
i den äldre predikan antikverat, verklighetsfrämmande för
den nya tiden. Och det var just det utmärkande för J. A.
Eklunds predikan att overklighetsdraget var fullständigt
borta. Den gamla predikostilen lämnade han. Han hade
de korta satserna, det pregnanta ordvalet, de tillspetsade
ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free