- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
458

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Gudstjänstliv och predikan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

458

traditionen. Under hans predikstol i Storkyrkan samlade
sig många, som i hans manliga, kraftfulla förkunnelse sökte
finna hjälp vid lösningen av de intellektuella religiösa
svårigheterna. Den ritschlska positionen pekade snarast i riktning
mot en apologetisk predikan, och en dylik vann här och där
terräng under de följande åren.

S. A. Fries, Fehrs andlige arvtagare, tog, med sin
underliga blandning av konservatism och radikalism, steget fullt
ut till en rent undervisande predikan, ehuru naturligtvis
på modern basis. I sin predikan berörde han hela den nyare
läroutvecklingen, talade både dogmatik, exegetik,
kyrkohistoria, religions- och kulthistoria. I den av honom utgivna
predikosamlingen »Guds rike» införde han t. o. m.
förklarande noter, ungefär så som man gjorde på
sextonhundratalet.

Andra vägar beträddes också. Ledning hämtade man i
många fall från de omkring sekelskiftet synnerligen
populära danska och norska predikanterna, såsom Ricard och
Skovgaard-Petersen, Thorvald Klaveness och J. J.
Jan-sen. Vad man lärde av dessa var framför allt den
psykologiska förfiningen och en rörligare religiös terminologi.
Själva den dogmatiska knuten fick stå olöst kvar. Utan att
direkta påverkningar kunna påvisas torde man i detta
sammanhang kunna nämna en man sådan som hovpredikanten
H. Örtenblad.

Man kunde också avhugga den gordiska knuten. Det
gjorde rektor Natanael Beskow. Han företer över huvud en
karakteristisk pendelsvängning i väckelsepredikans historia.
Han hade såsom ung haft en pietistisk period, under vilken
han skrev sina vackraste psalmer. Så inträdde brytningen,
närmast på det dogmatisk-intellektuella området. Från
väckelsepredikans exklusivt »religiösa» inriktning, sådan
den företräddes av farbrodern Gustaf Emanuel Beskow,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free