Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 6. Konung Gustafs förhållande till Rom och den gamla kyrkans ordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
understundom djerfva ord undfalla sig, såsom då han i Nov.
1523 förklarade, att om påfven längre vägrade eller
uppsköte de valda biskoparnes flere gånger begärda
konfirmation, så ville konungen "vara betänkt på att på annat sätt
återupprätta de öfvergifna och herdelösa kyrkorna samt
hellre låta de till dem utvalde männen konfirmeras af den
högste öfverstepresten Kristus, än tillåta kyrka och
gudstjenst förfalla genom den apostoliska stolens försumlighet".
Men i ett senare bref, dateradt Kalmar den 23 Maj 1524,
är Gustaf återigen kyrkans lydige son. Under förhoppning,
att påfven "icke skulle annorledes än som en fader
handla med konungens folk, hvarigenom kyrkans enhet i
dessa svåra tider skulle tillgodoses", försäkrar konungen,
att påfven i dennes rike alltid skulle finna sina
undergifnaste tjenare.
För öfrigt skyddade Gustaf visserligen den nya lärans
män och visade tydligt nog, att han gillade deras mening.
Men han lade ännu intet hinder i vägen för den gamla
ordningens upprätthållande. Gudstjenstens alla handlingar
fortgingo utan afbrott, kyrkotukten uppehölls, kapitlen
utexaminerade klerker till deras olika embetsgrader,
biskoparne visiterade sina stift, beviljade indulgenser o. s. v.
Ännu 1525 utgafs en påfvisk messebok från Upsala
boktryckeri, och en kyrkohandbok ifrån Söderköpings. När
med detta år det s. k. jubelåret nalkades, på hvilket hvar
och en, som i Rom besökte limina apostolorum, förvärfvade
sig fullständig aflat för sina synder, hitsände påfven
Clemens VII året förut en bulla, i hvilken tillkännagafs, att i
anseende till det långa afståndet, krig och andra
olägenheter jubelårets välsignelse kunde förtjenas hemma i
Sverige af en hvar, som biktade, fastade tre dagar i veckan,
på knä läste fem Fader vår och Ave Maria, dessutom efter
råd och lägenhet gaf almosa åt de fattiga samt begick
nattvarden följande söndag. Att emellertid efter Luthers
uppträdande tiderna ändrat sig, visade sig deraf, att påfvens
aflat, som några år förut såldes för penningar, nu utbjöds
för intet eller åtminstone utan någon till romerska stolen
utgående afgift. Biskop Brask fäste uppmärksamheten
härpå och fägnade sig högeligen deröfver, att påfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
