Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 10. Mäster Olofs tidigare skriftställareverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införa, hade denne i slutet af 1526 blifvit betänkt på ett
samtal angående skiljaktigheterna i läran. Han skref till
biskop Brask och befalde honom till Stockholm sända
"några lärde män, som med skäl och Skriftens bevisning kunde
ådagalägga, att der predikades annan lärdom än det helga
evangelium". Biskopen yttrade betänkligheter mot förslaget
och ansåg en disputering om trossaker både onödig och
vådlig. Men konungen stod fast vid sitt beslut, ehuru dess
utförande fördröjdes. Under tiden vidtog han en annan
åtgärd. I December 1526 lät han uppsätta "tolf spörsmål",
dem han utsände till män "af båda parterna, för att derom
få veta deras mening, hvilken de skulle vara beredde att
bevisa och försvara med Skriften".
Spörsmålen rörde, huruvida menniskostadgar, "som
icke hade Guds ord med sig", kunde anses bindande med
afseende på lära, kyrkobruk och sedvänjor; om prester och
biskopar enligt Herrans befallning hade annan myndighet
än att förkunna Guds ord och vilja; om deras lag, bud eller
stadgar kunde binda menniskan till någon synd, derest hon
gör deremot; om de hade magt att lysa i bann; om
påfvens herradöme vore mot eller med Kristo; om något
annat vore Guds tjenst, än att man håller hans bud; om
menniskan kunde varda salig för sin förtjensts skull eller af
blotta Guds nåd och barmhertighet; om klosterlefvernet
hade någon fast grund i Skriften; om någon menniska hade
magt att annorlunda förordna om nattvarden, än Kristus
sjelf gjort; om man egde hålla sig till andra uppenbarelser
än dem, som i Skriften äro oss gifna; om skärselden hade
någon grund i den Heliga Skrift; samt om man skulle vörda,
dyrka eller tillbedja helgonen såsom våra försvarare,
patroner, medlare eller förebedjare inför Gud.
Man känner ej svaren på dessa spörsmål af några
andra än Olaus Petri och Peder Galle. Den förre upptog
den senares svar och underkastade dem en utförlig
vederläggning, hvarpå han, såsom nyss nämndes, utgaf
alltsammans af trycket. Denna skrift är mycket upplysande
angående de åsigter, som stodo emot hvarandra. Båda
kämparne förfäkta sin sak med lärdom och fyndighet. Dock
är Olaus Petri utan tvifvel den skickligare sakföraren, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
