Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 22. Laurentius Petri väljes till erkebiskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver hela riket" till Stockholm. Dem förelades att välja
erkebiskop efter en alldeles ny ordning och, såsom det
synes, med åsidosättande af Upsala domkapitels valrätt.
Midsommardagen 1531 skedde valet i Stockholms storkyrka.
Rösterna föllo på fyra män, nämligen 14 på Laurentius
Andreæ, 4 på biskop Magnus Sommar i Strengnäs, 3 på
dekanen och stifsförvaltaren Johannes Laurentii i Upsala
samt alla de öfriga, till ett antal af omkring 150, på
mäster Olofs broder Laurentius Petri, hvilken ock genast af
konungen erhöll bekräftelse å embetet. Man har undrat,
hvarföre valet ej föll på någon af dem, som hittills hade
stått såsom den reformatoriska rörelsens förnämste ledare.
Men skälet härtill var säkerligen det, att man fann det
klokare och försigtigare att icke på den främsta platsen
inom kyrkan sätta någon af de män, som häftigast deltagit
i striden och derföre icke gerna kunde vara tjenlige att
bereda den sinnenas försoning och endrägt, som måste vara
en på fredlig väg åstadkommen förändrings syftemål.
Den nye erkebiskopen hade hittills fört ett mera
obemärkt lif såsom "ludi magister" eller skollärare i Upsala,
och det utan att, såsom det synes, ens hafva varit kanik
vid dervarande domkyrka. I likhet med sin broder var
han en lärd man och Luthers reformation tillgifven. Men
om Olaus var en beslutsam och oförfärad, liflig och någon
gång allt för häftig och hänsynslös försvarare af sin
sak, så var Laurentius deremot saktmodigare, mildare och
mera undfallande, ehuru han derföre visst icke var mindre
nitisk och sjelfständig. Dessa egenskaper gjorde honom
särdeles lämplig att i en så brydsam tid intaga
erkebiskopsstolen. Också rättfärdigade Laurentius Petri under en
42-årig embetsutöfning på det mest lysande sätt det
förtroende, som kallat honom att blifva främste vårdaren af
den sig nybildande svenska kyrkans angelägenheter.
De valde biskoparne i Linköping, Skara och Vexiö
anmodades att infinna sig i Stockholm senast den 13:de
Aug. 1531 till konungens förmälning och sin egen
embetsinvigning. Magnus Sommar och Petrus Magni blefvo
ock kallade dit att förrätta såväl desses som den nyvalde
erkebiskopens konsekration. De hade begge två slutit sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
