- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
81

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 40. Nytt erkebiskopsval.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

apostoliska och katholska tro, bestyrkt såväl af den Hel.
Skrift som af de heliga kyrkofädernas skrifter. Man hade
i många stycken derifrån afvikit: särdeles afveke
messordningen från de gamla liturgierna, och man borde
derföre börja med att återföra messan till sin ursprungliga
renhet. I sådan syftning föreslogos tio punkter, hvilka
angingo en del ceremonier vid gudstjensten och särskildt
sättet för nattvardens utdelande. Åtskilliga betänkligheter
framstäldes visserligen af presterskapet mot de föreslagna
punkterna, men konungen förklarade sin vilja vara, att de
skulle antagas, och dervid blef det.

Härpå skred man till val af ny erkebiskop. Rösterna
delade sig emellan biskop Martinus Olai i Linköping och
den förre erkebiskopens måg, professorn i Upsala Laurentius
Petri Gothus. Biskop Mårten vann röstpluralitet, men
konungen gaf icke desto mindre embetet åt Laurentius.
Han var lärd och välvillig samt stod i högt anseende, men
till sitt lynne foglig och eftergifvande, var han icke rätte
mannen att i en så svår tid sköta ett så vigtigt embete.
Emellertid var det förmodligen sist antydda egenskap jemte
det, att han i uppfattningen af de kyrkliga frågorna
måhända i någon mån närmade sig konungens åsigter, som
gjorde, att denne föredrog honom framför hans medtäflare
biskop Mårten, hvilken var känd som en man med strängt
lutherska grundsatser.

Den 16 Juli s. å. ankom från Polen en hitskickad
jesuit, vid namn Stanislaus Warsewitz. Han hade varit
Melanchtons lärjunge i Wittenberg, men var nu rektor vid
ett i Vilna upprättadt jesuiterkollegium. Under en månads
vistelse i Stockholm, der han bodde på sjelfva slottet, hade
Warsewitz flere samtal med konungen och Fecht. Han
synes hafva mer slagit an på Fecht än på konungen, men
otvifvelaktigt är, att äfven den senare tog intryck af hans
ord och derigenom kom till större klarhet i sin öfvertygelse.
Åtminstone var konungen nu färdig att taga ett nytt steg
mot sitt mål. Han kallade den nye erkebiskopen i Dec.
1574 till Stockholm och förelade honom till godkännande
17 artiklar, som afsågo att i förväg vinna hans bifall till
förändringar, som voro påtänkta. Sedan Laurentius


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free