Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 48. Konungen lyckas förmå kyrkans nye styresmän att villigt böja sig för hans reaktionsplaner. - § 49. Hertig Karls motstånd mot liturgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
restaurationsförsöken. Men han dog den 12:te Febr. 1579, och
snart kommo nye styresmän för den svenska kyrkan, som
villigt läto bruka sig till redskap i konungens hand.
Den lediga erkebiskopsstolen stod flere år obesatt.
Först 1583 bestämde sig konungen för biskopen i Vexiö
Andreas Laurentii Björnram och gjorde honom till
erkebiskop i den förhoppning, att han skulle främja den
liturgiska reformen. Året förut hade Linköpings biskopsstol,
som, efter biskop Mårtens afsättning, några år vårdats af
superintendenter, blifvit gifven åt den orolige och ärelystne
superintendenten i Kalmar Petrus Caroli, hvilken under
ett tidigare skede af sitt lif varit konung Gustaf behjelplig
att utrota papisteriet, men nu blifvit förvandlad till en lika
ifrig liturgist. På Vesterås biskopsstol uppsattes 1580 f. d.
professorn i Upsala Petrus Benedicti, hvilken, såsom förut
blifvit berättadt, redan 1577 hade underskrifvit liturgien.
Hvad alla dessa och några andra biskopsutnämningar
inneburo, skulle snart visa sig. Vid ett möte i Upsala i Sept.
1583, der med anledning af den nye erkebiskopens
ordination alla Sveriges biskopar voro samlade, med undantag af
Nicolaus Olai i Strengnäs, beslöts i konungens närvaro,
att biskoparne hvar i sitt stift skulle efterlefva 1575 års
ordinantia, för presternas undervisning i kyrkofädernas lära
införskaffa och bland dem sprida nyttiga böcker, samt vaka
öfver, att vid messan liturgien noga följdes. Man finner
alltså, huru konung Johan nu för kyrkan funnit styresmän,
hvilka samtlige tycktes obetingadt ingå på hans åsigter och
vara redobogne att dem befordra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
