Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 55. Nytt kyrkomöte i Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framt det, som beslötes, skulle få någon gällande kraft.
Saken bilades emellertid derigenom, att de församlade,
sedan öfverläggningarne slutat, genast sände ombud till
Stockholm, som för regeringen framlade deras beslut och
Önskningar.
"Utan hinder började mötet sina sessioner den 18:de
Februari. Man öfverlade först om de papistiska
stämplingarne i landet och beslöt ingå till hertigen och rådet med
hemställan, att all påfvisk gudstjenst måtte förbjudas och
inga papister emot konungens ed innehafva något embete.
Derefter upptogos till behandling åtskilliga oafgjorda frågor
ifrån 1593 års möte. Redan då hade man ansett de
ålderstigna och bräckliga biskoparne i Vexiö och Skara böra
lemna sina platser, men stiftens förbön och tidens oro hade
hindrat beslutets genomförande. Den gamle biskopen i
Vexiö Nicolaus Stephani, som innehaft sitt embete sedan
1583, var sjelf närvarande vid det nu hållna mötet och sökte
försvara sin skicklighet och rätt att behålla sin biskopsstol.
Deremot var den nittioårige Jacobus Johannis, som
alltsedan 1570 varit biskop i Skara, icke närvarande, men från
hans stift inlemnades förord, att han måtte få behålla
embetet, så länge han lefde. Emellertid kunde hvarken
erkebiskopen eller de öfrige finna sig vid, att så gamla
och orkeslösa män sutto qvar på en biskopsstol, och man
beslöt derföre, att begge två borde nedlägga sina embeten.
En vigtigare fråga rörde de ceremonier, hvilkas
afskaffande Upsala möte (1593) hade beslutit, så framt deras
missförstånd och missbruk ej kunde förhindras. Man enade
sig nu derom, att dessa ceremonier, af hvilka sakramentets
upphöjelse var den vigtigaste, skulle ovilkorligen inom alla
stift bortläggas vid midsommartiden.
Ett så hastigt afskaffande af ifrågavarande gamla
kyrkobruk var dock mindre välbetänkt. Allmogen hängde
ännu fast vid dem med stor envishet, och på många ställen
blef missnöjet så starkt, att bönderna med hugg och slag
öfverföllo de prester, som sökte införa förändringar mot
deras vilja. Äfven berättas, att man i åtskilliga socknar
stängde kyrkan och vägrade presten inträde, om han icke
ville vid messan upphöja sakramentet och iakttaga andra
dittills öfliga ceremonier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
