- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
133

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 65. Karl och hans hofpredikant Micronius arbeta på kalvinismens införande i Sverige. - § 66. Riksdagen i Norrköping.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Micronius en handbok för sin hofförsamling och lät
utgifva henne af trycket. Troligen önskade Karl, att denna
kyrkohandbok skulle komma att tjena som mönster för den
liturgi, som till allmänt brnk i enlighet med Stockholms
riksdagsbeslut borde utarbetas. Men erkebiskop Olof, till
hvilken hertigen öfversände ett exemplar, var genast
färdig med sina anmärkningar, i hvilka han bland annat
uppvisade, huru vissa ställen i den nya handboken vore nästan
ord för ord lånade från den i Heidelberg brukade
kyrkoagendan. Ehuru hertigen besvarade erkebiskopens kritik,
är det dock möjligt, att han i ett och annat funnit
anmärkningarne grundade, ty bruket i hofförsamlingen af hertigens
handbok upphörde, och de tryckta exemplaren indrogos.
Måhända ansåg han ock klokheten bjuda att gifva efter för
ständernas yrkande angående Micronius, ty denne synes
redan 1602 hafva lemnat landet.

§ 66. Riksdagen i Norrköping.



Att hertigen emellertid hyste samma tänkesätt som
förut, skulle snart visa sig. Vid riksdagen i Norrköping
(1604), der Karl antog konunganamn, gaf nämligen
arfföreningens uppsättande anledning till den gamla stridens
förnyade utbrott Ständerna begärde, att affall från
Augsburgiska bekännelsen och Upsala möte skulle medföra
förlust af arfsätten till Sveriges krona. Besynnerligt nog
hade Karl vid detta tillfälle ingenting emot att ovilkorligen
erkänna Augsburgiska konfessionen, oaktadt han på
riksdagen i Stockholm ett par år förut icke hade velat höra
talas om att förbinda sig till nyssnämnda bekännelseskrift.
Deremot vägrade han nu att ingå på förpligtelsen till
Upsala mötes beslut, hvilket dock hade omnämnts och
upptagits i föregående riksdags försäkran om religionen.

Orsaken till denna omkastning är svår att utleta.
Måhända tyckte sig Karl vid närmare besinnande hellre kunna
sluta sig till Augsburgiska bekännelsen, som icke direkt
polemiserar mot den reformerta lärouppfattningen, än
åberopa Upsala mötes beslut, som ju uttryckligen förkastar alla
nyheter af kalvinister och svärmeandar. Vare härmed huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free