Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 83. Gustaf Adolfs fördragsamhet mot de reformerte.
- § 84. Orthodoxi och synkretism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ 83. Gustaf Adolfs fördragsamhet mot de reformerte.
Äfven emot de reformerte bevisade konung Gustaf
Adolf en viss fördragsamhet. När rikets ständer 1617
föreslogo, att Örebrostadgans stränga förbud mot främmande
religionsöfning skulle utsträckas till kalvinisterna, afböjdes
detta af konungen. Åt holländske köpmän och
handtverkare, som nedsatte sig i Götheborg, gaf han försäkran om
samvetsfrihet. Och när presterskapet önskade få förbudet
att besöka jesuitkollegier utsträckt äfven till kalvinistiska
läroanstalter, vann ej heller detta konungens bifall. Dels
ville han icke genom ett strängt religionstvång drifva ur
landet de redan inflyttade eller hit ankommande holländare,
engelsmän och skottar, hvilka visat sig vara nyttige för
landets ekonomiska förkofran. Dels hade han många
utländingar af reformert tro anstälda i sin krigshär och
måste naturligtvis söka på allt sätt undvika att stöta sig med
Kalvins anhängare både i Frankrike och England, då han
under det 30-åriga kriget så väl behöfde dessa magters
understöd.
Man finner, att såsom det var kampen mot konung
Sigismund, som hufvudsakligen föranledde de stränga
åtgärderna mot papismen, så hade å andra sidan den
fördragsamhet, konungen visade kalvinisterna, säkerligen sin enda
grund i rent politiska och kommersiella intressen. Ty att
Gustaf Adolf, som i spetsen för sitt svenska folk offrade
lif och blod i kampen för sin evangeliska tro, sjelf skulle
hyst någon personlig benägenhet för reformerta läror och
således icke i allo delat sina lutherska undersåters religiösa
öfvertygelse, finnes ingen anledning att antaga.
§ 84. Orthodoxi och synkretism.
Striderna mot liturgien, mot konung Sigismund och
mot Karl IX:s kryptokalvinism hade gifvit åt den svenska
kyrkan en strängt luthersk rigtning. Gustaf Adolfs
uppträdande i det 30-åriga kriget hade dessutom gjort Sverige
till ett slags ordförande och beskyddare för den lutherska
läran. Till följe häraf hade ibland såväl prester som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0172.html
