Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 92. Terseri senare lefnadsöden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 2. TERSERI SENARE LEFNADSÖDEN. 187
i sin församling" eller, med andra ord, i sin
embetsföi-valtning vara oberoende af pastor primarius och hans
förmanskap. Slutligen utnämndes han den 7:de Augusti 1671
till biskop i Linköping efter den i December 1670 aflidne
"Enander. Att Terserus, som ännu alltjemt betraktade
regeringsherrarne såsom sina hatare och Enander såsom sin
värste motståndare, gerna ville se en genom Guds
synnerliga skickelse honom beredd upprättelse deri, att han
genom förmyndarestyrelsens åtgärd blifvit insatt på den mans
plats, som mest bidragit till hans ofärd, detta kan man
lätt förstå, utan att derföre anse honom hafva egt
nöjaktiga skäl till ett dylikt betraktelsesätt.
Hos Kahl xi, som sjelf år 1672 såsom myndig konung
öfvertog regeringen, stod Terserus i stor gunst och
förordnades af honom att dels såsom presteståndets talman,
dels såsom promotor vid theologie doktorspromotionen 1675
fungera i stället för den åldrige erkebiskopen Laes
Stig-zelius, hvilken vid redan uppnådda 72 års ålder efter
Lie-næi död (1669) intagit dennes plats. Näi; erkebiskopsstolen
genom Stigzelii frånfälle blef ledig den 31:sta Augusti 1676,
var Terserus till och med en af de påtänkta kandidaterna
till denna kyrkans högsta värdighet. Måhända afböjde han
sjelf denna utmärkelse, som i stället tillföll biskopen i Skara,
den fromme och lärde Johannes Baazius d. y., en son till
den förutnämnde Vexiöbiskopen med samma namn. Men
allt detta visar emellertid, att Terserus nu hade
återvunnit sitt forna anseende.
Sina gamla meningar synes han dock icke hafva
öfvergifvit. Åtminstone begagnade han tillfället att i sitt
tal vid den nyssnämnda doktorspromotionen förnya de gamla
synkretistiska tvisterna genom ett skarpt utfall mot
konkordieformeln, som påstods vara uppfyld med idel
dogmatiska klyftigheter, hvarpå exempel anfördes. Naturligtvis
väckte detta uppträdande harm och förargelse, helst som
konkordieformeln nu hade symboliskt anseende inom den
svenska kyrkan. Ett par skriftliga protester uppsattes,
och man föreslog sakens öfverlemnande åt en kommission
af andliga ledamöter. Men Karl XI nedtystade målet.
Måhända ville han af personlig tillgifvenhet skona den man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
