Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 100. Kyrkolagens betydelse för bevarandet af kyrkans enhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100. KYRKOLAGENS BETYDELSE FÖR KYRKANS ENHET. 209
taga eller att af äldre seder och bruk behålla.
Naturligtvis hade detta stora ölägenheter med sig i fråga om
bevarande af enhet och likformighet inom kyrkan. Ty hvarje
stift utgjorde i sjelfva verket ett afsöndradt helt för sig,
der man ordnade förhållandena, så godt sig göra lät, med
eller utan anvisning från consistorium regni. Innan vår nu
gällande kyrkolag utkommit, rådde derföre till en del olika
ordning i afseende på gudstjensten och andra kyrkliga
förhållanden inom de olika stiften. Dels på grund af
prestmötesbeslut dels ofta utan annan auktoritet än egen
magt-fullkomlighet utgåfvo biskoparne, oberoende af hvarandra,
föreskrifter angående den ordning, som borde i stiftet
följas, hvilka samlades och kallades ordinantier. Så funnos
för Upsala stift erkebiskop Kenicii ordinantia af 1619, för
Vexiö stift biskop Petri Jonæ af samma år, för Strengnäs
stift Laurentii Paulini s. k. constitutiones Strengnenses
q. s. v.; och alla dessa särskilda stiftsförfattningar voro ofta
sinsemellan temligen olika. Ehuru ingen lag tillstadde
biskopar och prestmöten rätt att sålunda utgifva anordningar
för särskilda stift, var dock saken i sjelfva verket en
nödvändighet, så länge gällande kyrkoordning ingenting
stadgade angående en hel mängd förhållanden, som både
kunde och borde närmare regleras och bestämmas. Så
synes ock regeringen sjelf hafva betraktat saken.
Åtminstone gaf hon vid 1640 års riksdag presterskapet det rådet
att "efter tidsens lägenhet bruka" den gamla
kyrkoordningen, hvilket tyckes innebära ett slags godkännande af
hittills följd praxis att söka komplettera den ytterst
ofullständiga kyrkoordningen af 1571 genom egna anordningar,
eftersom omständigheterna kunde kräfva.
Men på all denna godtyckliga lagstiftning gjordes ett
slut genom den nya kyrkolagen. Consistorium regni
ansågs icke vidare ega magt att någonting förordna, ehuru
den praxis vidhölls ända in i senare tider, att presteståndet
vid slutet af hvarje riksdag utfärdade ett s. k. deri
comiti-alis cirkulär, innehållande underrättelser om de
riksdagsbeslut, som i något afseende angingo kyrkan. Äfven
biskopars och prestmötens gamla bruk att efter beha% och
i obegränsadt omfång vidtaga anordningar för särskilda
Cornelius: Sv. kyrk. hist. efter reformationen. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
