Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 110. Presterskapets åliggande att föra ministerialböcker äfvensom anteckningar för kronans räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 10. PRESTERSKAPETS ÅLIGGANDE ATT FÖRA 11INISTERIALBÖCKER. 229
t. ex. voro ännu år 1678 födelse-, vigsel- och död-böcker
icke allmänt brukliga inom erkestiftet. Först kyrkolagen
af 1686 gaf bestämda föreskrifter, som öfverallt skulle
följas. Här förordnades nämligen, att kyrkoherden skulle
föra kyrkoböcker och der anteckna icke allenast kyrkans
inkomster och utgifter, sockenstämmobeslut, alla inom året
födda, vigda, -döda, in- och ut-flyttade, "allt socknefolket
under by och bolag" samt deras kristendomskunskap, utan
ock "hvad sällsamt i socknen sig tilldragit hafver,
bestående af ens eller annans synnerliga goda eller onda bedrift,
eller ock det, som utom naturens ordenteliga skickelse i
elementerna eller på qvickt och dödt sig ter och visar, som
värdt är att uppteckna".
Tidigare än fråga var om ministerialböckers förande,
hade af presterskapet fordrats anteckningar för kronans
räkning. Redan i de s. k. Örebro lartiklar af 1586 hade
hertig Karl för sitt furstendöme ålagt presterna att hafva
uppsigt icke blott öfver sin egen tertialtionde, utan äfven
de andra två tredjedelarne af tionden, "så att de
granne-ligen uppskrifvas och red eligen utgöras". Detta hade
naturligtvis något skäl för sig, eftersom kyrkor,
kyrkoherdar, skolmästare och hospitaler uppburo anslag af
kronotionde. Men äfven i sådant, som icke egde någon beröring
med kyrkans angelägenheter, tog man presternas
skrifkunnighet och personalkännedom i anspråk. När rikets
ständer år 1620 hade åtagit sig att erlägga viss skatt för
utsäde och hvarje egande boskapskreatur, så stadgades, att
för hvarje socken presten, länsmannen och kyrkans sexmän
skulle taga reda på allmogens utsäde och boskap samt längd
häröfver af presten upprättas och underskrifvas. Äfven
skulle presterskapet föra mantalslängder, att tjena till ef-’
terrättelse för uppbörden af mantalspenningar och vid
utskrifningarne af manskap till krigshären. Presterskapet
kände sig besvaradt af allt detta skrifven, i synnerhet som
boskapslängdernas upprättande kräfde ett inqvisitoriskt
ransakande i församlingsboarnes ladugårdar, som var förenadt
med stort obehag. Flere gånger begärdes frikallelse från
dylika åligganden, men förgäfves. Väl utlofvades i
privilegierna af 1647 befrielse från besväret med utskrifnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
