Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 122. Svedbergs psalmbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 2. SYEDBEEGS PSALMBOK. 257
trycket år 1694, sedan åtskilliga psalmer blifvit ytterligare
införda af Svedberg och Kolmodin, som besörjde
slutredaktionen. Men knappt hade tryckningen skett, förr än
plötsligen en häftig förkättringsstorm uppväxte. Biskop Karl
Karlsson i Vesterås, professorn i Dorpat Krispinus
Jernfelt och superintendenten i Narva, sedermera biskopen i
Linköping Jakob Lang trodde sig hafva upptäckt flere fel
och irrläror i Svedbergs psalmbok och klagade hos
konungen, att genom hennes antagande skulle en ny religion
införas i landet. En kommission under erkebiskop Svebilii
presidium fann visserligen större delen af anmärkningarne
sakna grund eller vara utan vigt. Men icke desto mindre
ansågs en ny revision nödig, 1694 års psalmbok förbjöds,
och de indragna exemplaren, på hvilkas tryckning
Svedberg nedlagt betydlig enskild kostnad, lades i förvar på
Skeppsholmen i Stockholm med undantag af några hundra,
som skickades till svenska församlingarne i Norra Amerika
med tillåtelse att der brukas vid gudstjensten. Likväl
tjenade Jesper Svedbergs sålunda utdömda arbete till ett rikt
förrådshus, hvarutur en ny psalmbok kunde sammanhemtas.
Man uteslöt omkring 70 psalmer, tillade några få nya och
bibehöll alla de öfriga med vissa ändringar, som här och
der gjordes. Och så åstadkoms ändtligen den psalmbok,
som till stor nytta och uppbyggelse ända in i 19:de seklet
blifvit begagnad i Sveriges församlingar. Arbetet var
färdigt och godkändt på hösten 1695. Följande år trycktes
en del exemplar, men icke förr än 1698 infördes
ifrågavarande psalmbok till bruk vid gudstjensten.
Man tillerkänner allmänt Svedberg och Spegel
primatet i den psalmskola, af hvilken 1695 års psalmbok
qvarstår såsom det ärofullaste monument, ehuru de hafva att
täfla med så härliga psalmsångare som Jakob Arrhenius
(akademieräntmästare och sedan historiarum professor i
Upsala), Gustaf Ollon (kamrer vid sjötullen i Stockholm),
Petrus Brask (en afkomling af den bekanta östgöthaslägten,
men för öfrigt okänd), Samuel Columbus (kanslist vid
antiqvitetskollegium i Stockholm), kgl. rådet grefve Erik
Lindsköld, den olycklige, för en obetänksamt börjad
arfstvist från embetet afsatte kyrkoherden i Kristinehamn Bir-
Cornelius: Sv. kyrk. hist. efter reformationen. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
