Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 133. Gustaf Adolfs omsorger för Upsala högskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 13 3» GUSTAF ADOLFS OMSORGER FÖR UPSALA HÖGSKOLA.
logie professorerna skulle vara "assessores archiepiscopi in
consistorio ecclesiasticou, och att af dem "den förnämste
skulle hafva årligen till underhåll 600 daler, alltid härefter
vara pastor civitatis (d. v. s. kyrkoherde i Upsala
domkyrkoförsamling) och till ytterligare förbättring hafva
Bonde-kyrko prestagäll, den andra hafva om året 500 daler och
Vaksala præbenda, den tredje theologus hafva årligen 500
daler och till præbenda Börje prestagäll, den fjerde
theologus årligen hafva 500 daler och Näs prestagäll till
præbenda". Anmärkas bör, att häri sedermera den ändring
gjordes, att i stället för Näs genom ett kungligt bref af
den 25:te April 1635 Danmark bestämdes till prebende, och
att omkring 50 år senare Börje utbyttes mot Gamla Upsala.
Till akademiens kansler utnämnde konungen år 1622
sin forne lärare riksrådet Johan Skytte, som helt nyss
genom donation af 9x/2 frälsehemman samt hus och gård i
Upsala hade stiftat den ännu bestående s. k. Skytteanska
professuren i vältalighet och politik. Ännu frikostigare var
konungen sjelf. Genom gåfvobref af den 31:ste Aug. 1624
förärade han, utom vissa kyrkoherbergen i Vestmanland och
Helsingland, sina egna arfvegods, utgörande omkring 350
hela hemman, fyra qvarnar och några andra lägenheter,
Upsala högskola " till everldelig egou. Kort derefter
tryggades och ordnades akademien genom privilegier och
konstitutioner, de förra utfärdade 1625, de senare 1626. Förut
hade varit stadgadt, att professorers till- och afsättning
skulle ske med biskoparnes samtycke, och att universitetet
skulle utöfva inspektion öfver rikets skolor. Men genom
1625 års privilegier bestämdes, att visserligen erkebiskopen
skulle vara prokansler, hvaremot de öfriga biskoparnes
befattning med universitetslärares antagande eller afskedande
uteslöts äfvensom akademiens tillsyn öfver skolorna. Uti
1626 års konstitutioner föreskrefs fakultetsindelningen, och
äfven i öfrigt ordnades universitetets verksamhet redan nu
i den form, som, föga ändrad genom Karl X:s
konstitutioner af den 25:te Juni 1655, i allt hufvudsakligt bibehöll
sig ända till början af år 1853. Såväl genom dessa
privilegier och konstitutioner som genom de frikostiga gåfvorna
och underhållsmedlen sattes Upsala universitet i stånd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
