Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 135. Lärda strider. - § 136. Den s. k. depositionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beck och Julius Micrander *), befordrades omkring samma
tid till andra platser inom kyrkan. Yngre män, till en del
mera befryndade med den nya tidens rigtning och kraf,
«huru långt aflägsne från att vilja uppoffra någon del af
kristendomens sanning, ingingo i deras arbete, och följden
blef, att kartesianismen väl icke kunde tillkämpa sig en
afgjord seger, men att åtminstone en brytning inträdde,
hvarigenom aristotelismens sekelgamla välde mer och mer
tindergräfdes.
§ 136. Den s. k. depositionen.
Från medeltiden hade bibehållit sig en äfven vid
utländska högskolor bruklig symbolisk invigningssed för
studerande, som vid akademien intogos. Till betecknande af
den råhet, som ml skulle vika för bildningen, framstäldes
den nye studenten med horn på hufvudet, svintänder i
munnen, nedsotad och nedsmutsad. Sjelfva ceremonien, som
kallades deposition och skedde i närvaro af den filosofiska
fakultetens dekanus, försiggick med gåtors framställande
till lösning, hornens afslående, svintändernas utbrytande
o. s. v., hvarpå dekanus slutligen höll ett tal och
förklarade ynglingen för fri student. Vanligen slutades
alltsammans dermed, att den, som sålunda "cornua deposuerat",
bjöd sina landsmän på ett dryckeslag. Väl blefvo dessa
s. k. "convivia’ cornuta" förbjudna, men plägseden
bibehöll sig, och de glada samqvämen utvidgades så småningom
till s. k. "conventus nationales". Äfven dessa betraktades
visserligen i början såsom ett oskick och förbjödos i de
akademiska konstitutionerna af år 1655. Men de kunde
ändå icke afstyras, och snart fann konsistorium klokast att
öppet godkänna och söka i rätt spår leda den rörelse, som
man icke var i stånd att undertrycka. Följden blef, att
nr dessa conventus nationales tidigt nog utvecklade sig den
än i dag bestående, för de svenska universiteterna egen-
*) Petrus Rudbeck, Vesteråsbiskopens son och medcine professorns
uldre broder, var theologie professor i Upsala omkring 30 år, hvarpå han
den 23:dje April 1692 befordrades^ till biskop i Skara, der han dog 1701.
Julius Micrander bade i 9 år varit theologie professor, då han 1694
utnämndes till superintendent i Hernösand, der han dog 1702.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
