Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59
Så
mycket oumbärligare, som med en tillväxande odling,
rättsförfattningen allt mera utbildade sig, och under
denna utveckling medförde nödvändigheten af en ordentlig
domstolsinrättning. Då rättsbegreppen ursprungligen
hade varit så enkla och torftiga, att de kunnat vara hela
folkets gemensamma tillhörighet; då upkommande tvister
lätt kunnat slitas af de vid folkets sammankomster
församlade husfäderna; så blef förhållandet annorlundå, då
en stigande odling medfört mera sammansatta
rättsförhållanden, och gifvit en större utveckling åt de
juridiska begreppen. Lagkunskapen måste då upkomma
såsom en särskild kunskapsgren; och åt de män, för
hvilka folket hade mesta förtroendet såsom innehafvare
af denna kunskap, och såsom pålitliga i dess användande
på förekommande fall, måste folket ock updraga att
vårda denna kunskap, och gifva den stadga och
utveckling genom en fortgående praktisk tillämpning 60).
upkommo genom en naturlig sakernas gång,
lagmännerna, såsom folkets målsmän och vårdare af dess
frihet och rättigheter, och tillika såsom tolkar af de
lagar, som af sig sjelfva hos folket upstått, och såsom
landskapets högste domare. Hvad lagmännen voro
såsom folkets målsmän, det visar Sturleson i den
berättelse, som jag straxt skall anföra, äfvensom i
berättelsen om Thorgnys bekanta tal till K. Olof Skötkonung.
Detta visar sig ock i lagmännens befattning, att genom
en dom erkänna en nyvald konung; och då VGL. (IV.
15: 10.) omtalar den olycka som drabbade K. Ragvald
Knaphöfde för den sidvördnad han gjorde alla
Vestgötar, då han under sin eriksgata ville, utan emottagen
gislan, såsom en inkräktare intränga i deras land, så
anmärkes det, att en god lagman då styrde
Vestergötland. Lagmannens ursprungliga och egentliga befattning,
60) Jfr. min afhandling om det forna förhållandet
emellan domare och nämnd, i Svea, 1 häft. 2 upl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
