Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (517.) 25 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 47
SVENSK LÄRARETIDMNG.
519
blekt och man förnimmer obehagliga
känslor i hela kroppen samt yrsel och
kväljningar m. m., hvilket allt ingenting annat
är än naturens protest mot införande i
kroppen af dylika, för den samma skadliga
ämnen. Först sedan naturen blifvit
beröfvad förmågan att protestera däremot, blir
ett fortsatt bruk däraf möjligt.
Nu borde det ligga föräldrar och
målsmän om hjärtat, att deras barn icke måtte
få beröfva sin kropp den dyrbara
förmågan att kunna känna, hvad som för
densamma är sundt eller icke, åtminstone
medan de ännu icke förmå inse, hvilka faror,
som därmed äro förenade. Men hur står
det till i det hänseendet? Fadern eller
målsmannen gifver därvid ofta de
afsky-värdaste exempel och skrattar kanske äfven,
när pojken kämpar såsom för lifvet för att
kunna tillägna sig samma osed som han.
Och hvad skulle icke våra elementar- och
folkskollärare kunna uträtta här, om icke
en stor del af dem själfva vore starka
rökare, snusare eller tobaksätare? Ja,
somliga både röka, snusa och tugga. Sådant
är afskyvärdt, men det är sant. Om nu
sådana ville försöka undervisa gossarne om
tobaksbrukets skadlighet, så skulle det helt
säkert göra samma effekt, som om en, hvilken
är en känd supare och rusdrycksförsvarare,
toge sig för att undervisa dem om
rusdryckernas fördärflighet - de skulle skratta
åt honom och taga för gifvet, att han icke
menade något med, hvad han sade.
Därför torde här såsom på de flesta
andra områden den allmänna opinionen
vara den bästa tuktomästaren och
reformatorn. Om då hvar och en blott ville
visa de gossar, som öppet framträda såsom
tobaksförbrukare i den ena eller andra
formen, att man hyser afsky för dessa
deras odygder, och därigenom komme dem
att blygas i stället för att såsom nu
högfärdas öfver sin cigarr eller sin snusdosa,
så skulle helt säkert de, som hafva någon
ambition, taga sig till vara för denna last
- åtminstone medan de ännu äro barn.
Nu anse de det tydligen vara någonting fint
och nobelt att röka, snusa eller tugga,
eftersom de äro så angelägna om att få visa
sin konst därutinnan. Och att de kunnat
komma på sådana tankar, är icke
underligt, då det finnes äldre personer till och
med inom riktigt fina kretsar, som visa
sig se saken på samma sätt.
Men barnen böra från tidiga år få
sammanväxa med den föreställningen, att en
ful sed icke blir vacker därför, alt det
finnes fint folk, som tillägnar sig den. Att
supa sig full, svärja och försmäda Guds
namn äro också fula seder, som icke äro
så alldeles sällsynta i fina kretsar, men nog
förblifva de afskyvärda för det. Att vara
fin och förnäm i denna världen är nog icke
alltid detsamma som att vara dygdig och
god. Man kan vara det ena utan att
därför vara det andra. Och barnen böra lära
sig förstå, att det är större ära att vara
dygdig än att vara förnäm, synnerligast om
det förnäma kommer att bestå i det, som
är osnyggt och naturvidrigt, såsom
händelsen är med bruket af tobak och rusdrycker.
Skolan har onekligen här en stor uppgift
att fylla. Hon kan nog göra icke så litet,
därest lärare och skolråd vilja med
allvar ingripa. Beklagligtvis är det dock sä,
att på mera än ett ställe föräldrarna
rifva ned, hvad skolan bygger upp. Det
gäller då att söka få äfven föräldrarnas
tänkesätt ändrade. Först genom
samverkan mellan skolan och hemmet skall det
lyckas att i någon mån få bukt med
detta onda, som, därest icke kraftiga
åtgärder vidtagas, synes få en oroväckande
utbredning.
Vår Skolstatistik.
I dagarna har utkommit berättelse om
statens allmänna läroverk för gossar
läsåret 1887-88, utarbetad i
ecklesiastikdepartementet. Det senast utkomna
häftet af folkskolestatistiken afser år 1884.
Det ser mörkt ut att hinna fatt den
närvarande tiden.
Afgångsexamina vid seminarierna.
Om den i förra numret offentliggjorda
artikeln med förestående rubrik hade hr
Alfr. Dalin icke den ringaste aning på
förhand. Detta meddelas på förekommen
anledning.
Tillika må den upplysningen lämnas,
att icke blott de flesta seminarierektorerna
beredvilligt lämnat tillåtelse att göra
utdrag ur seminariets matriklar och diarier,
utan flera af dem hafva äfven själfva,
utan kostnad för kommittén, verkställt
det tidsödande arbetet därmed.
Hvilken stad har det dyraste
skolväsendet?
Med ledning af vår tabell i n:r 45 har
den kända signaturen P. W. uträknat,
att Gäfle är den stad, som har de
största utgifterna för sitt folkskoleväsen.
Stockholm betalar nämligen 3,97 kr.,
Göteborg 4,70, Norrköping 5,10, Malmö
5,25, men Gäfle 5,95 kr. pr invånare till
sitt folkskoleväsen. På grund häraf
frågar P. W. i Norrlandsposten, om det
icke vore skäl, »att vår kyrkostämma
började lyssna till sparsamhetens kraf».
Men hr P. W. glömmer den viktigaste
faktorn, nämligen skolbarnens antal. Att
skolutgifterna äro högre i Gäfle än i
Stockholm, då man jämför dem med
antalet invånare, beror helt enkelt därpå,
att Gäfle hyser inom sig proportionsvis
betydligt större antal barn i skolåldern,
än fallet är med Stockholm. Antalet
barn i skolåldern (7-14 år) utgjorde vid
förra årets slut i Stockholm 10,9 procent
af folkmängden, men i Gäfle 16,1
procent. Och af de skolpliktiga barnen
begagnade i Stockholm blott 71 procent,
men i Gäfle 80,2 procent folkskolorna.
Medan den årliga kostnaden för hvarje
folkskolebarns undervisning i Stockholm
belöper sig till omkring 54 kr.
(oberäknadt kostnaderna för skollokaler m. m,),
når Gäfle icke längre än till 30 kr.
På grund af vår bristfälliga
folkskolestatistik äro vi tyvärr icke i tillfälle att
säga, hvilken stad som i förhållande till
skolbarnens antal har de största skol-
utgifterna, d. v. s. som faktiskt omhuldar
sitt skolväsende bäst - men att det icke
är Gäfle, det torde vara odisputabelt.
Pedagogiska lärokursen i
Stockholm. Under feriekursen den 4-29
januari kommer jämte de i föregående n:r
angifna undervisningskurserna att hållas
föreläsningar af d:r A. Hammarskjöld om
Gustaf Vasas och hans söners ställning
till de större europeiska frågorna, af kand.
S. Hedin om hans resor i Persien och
Centralasien samt af d:r G. Sjöberg i något
pedagogiskt eller metodiskt ämne. För
kursdeltagare från landsorten är tillfälle
beredt att från och med den 18 januari
åhöra undervisningen vid Stockholms
folkskolor. I öfrigt hänvisas till annonsen i
dagens nummer.
Hyllad skolrädsordförande.
Kyrkoherden i Adolf Fredriks församling
härstädes, teol. d:r A. V. Staaff, fyllde i går
70 år. Lärarepersonalen vid Adolf
Fredriks folkskola hade med anledning häraf
uppdragit åt en deputation af sju personer
att på denna hans högtidsdag uppvakta
och till den afhållne skolrådsordföranden
frambära lärarekollegiets välönskningar.
Vid tillfället öfverlämnades till jubilaren
en å pergament textad och i en vacker
portfölj 4 lädermosaik inlagd adress så
lydande:
Till kyrkoherden och kommendören doktor
A. V. Staaff.
Herr doktor! Lärare och lärarinnor vid Adolf
Fredriks församlings folkskola anhålla att på
denna Eder högtidsdag få till Eder frambära
uttrycken af sin vördnad och tacksamhet och
lyckönska Eder till de bärgade sjuttio åren.
Edra bästa krafter har Ni ägnat fyllandet af
uppfostrarens och församlingslärarens höga
plikter. Ej underligt då, att Ni visat en
läroanstalt, hvilken har till uppgift att fostra det
uppväxande släktet, den kärlek och det varma
intresse, som städse utmärkt Edra åtgärder
såsom Adolf Fredriks skolas närmaste
styresman. Ni har äfven insett och behjärtat, att
om läraren med framgång skall fullgöra sitt
kall, bör åt honom beredas en tryggad
ekonomisk ställning. Eder, Herr Doktor, ha vi i
väsentlig grad att tacka därför, att vår
ställning i detta hänseende är bättre nu, än den
var för 10 år sedan. Mottag vårt tack! Måtte
vår skola ännu under många år få räkna Eder
som sin styresman! Måtte Eder ännu länge
förunnas att med Edert blida väsen sprida sol
och ljus i nödens boning och tröst i sorgens
hem!
Adressen var undertecknad af skolans
samtliga lärare och lärarinnor, jämt 100
till antalet.
Skolbad. Vid Kungsholms folkskola
härstädes är i dagarna öppnad en
skol-badinrättning. Den upptager tre rum i
källarvåningen af det nya skolhuset samt
består af s. k. finsk bastu med dusch och
mycket rymlig bassäng, hvilket upptager
tillsammans två rum. Det tredje användes
till afklädningsrum. Badningen är helt
och hållet kostnadsfri samt frivillig.
I samråd med lärarne och lärarinnorna
har skolans förste lärare utfärdat följande
badregler:
Vid terminens början lämnas af h värj e lärare
uppgift å det antal barn, som önska deltaga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
