Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (517.) 25 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
badningen. Skulle bland dem, som anmält
sig, finnas barn som lida af utslag eller någon
annan åkomma, böra dessa särskildt antecknas
för att genom förste lärarens försorg blifva
undersökta af läkare och få icke utan dennes
medgifvande deltaga i badningen.
Barnen fördelas i grupper af omkring 20
barn.
Den ordinarie badtiden är mellan kl. 9 och
12 f. m.
Gossar och flickor bada skilda dagar.
Handduk bör af barnen medhafvas hemifrån.
Medellösa barn kunna dock erhålla sådan af
det i baderskans förvar varande förrådet.
Vid tvättningen böra barnen hjälpa sig själfva,
men erhålla vid behof biträde af baderskan.
Barn, som i badet uppför sig oanständigt,
kan af vederbörande lärare för längre eller
kortare tid uteslutas från badningen.
I den s. k. bastun, där den egentliga
rengöringen försiggår, vistas barnen 10 minuter,
för duschning och afkylning i bassängen
beräknas åtgå 2 minuter och för af- och
påkläd-ning m. m. 18 minuter.
Temperaturen i bastun bör vara omkring
40-45 grader, duschen omkring 30 och
bassängens temperatur mellan 20 och 25 grader.
Under den rast, som följer närmast efter
badet, få barnen stanna inne i klassrummet.
I rått och ruskigt väder inställes badningen.
Det är en läkare, med. d:r H. Johnsson,
medlem af församlingens skolråd, som
kraftigt bidragit till skolbadiorättniugens
tillkomst och som öfvervakat arbetet med
densamma.
Om Grundtvig^ lif och gärning höll
f. d. folkhögskoleföreståndaren, fil. kand.
Oust. A. Aldén ett föredrag vid
Stockholms folkskollärareförenings sammanträde
förliden lördag.
Sedan talaren lame ät en teckning af
Gruridvigs barndom och studietid, gaf ban
en målande och sakrik skildring af
Grundtvig såsom präst, skald, politiker och
skolman. Grunddragen i bans skoltankar voro,
att det öfverdrifna latinläsandet borde
afskaffas och modersmålet vid undervisningen
komma till sin fulla rätt, och på detta
såsom grundval borde meddelas en sant
fosterländsk och folklig upplysning. Vid
undervisningen borde man utgå från de
enkla föremålen samt stärka och öfva
uppfattningsförmågan. Man borde ej i
barndomsskolan sammantränga all den
undervisning och söka meddela alla de
kunskaper, som hörde till den allmänna
bildningen, man kunde då lätt åstadkomma
leda vid studier. Visserligen kunde man
i barndomen inhämta mycket, men
hufvudsaken vore att lära sig älska kunskaper.
Talaren gaf i detta sammanhang en
sympatisk skildring af Grundtvig såsom
framställare och bärare af den stora
tanken om folkhögskolan, i hvilken han
ville gifva den vuxna ungdomen af alla
stånd en folklig-historisk allmänbildning
på modersmålets grund. På sin ålderdom
- han dog vid 89 års ålder - hade
Grundtvig glädjen att skåda rika frukter
af sitt arbete. Folkhögskolor växte upp
öfverallt i landet och vunno statens
erkännande och understöd. Folkhögskoleidén
upptogs äfven i nordens öfriga länder, äfven
om dessa skolor där erhöllo en från
Grundt-vigs ideal något afvikande organisation.
Det högstämda och formfulländade
föredraget mottogs med kraftigt bifall.
Katekesutanläsningen. Den 14 d:s
diskuterade Örbyhuskretsen frågan: »Har
utanläsningen af katekesförklaringen något
inflytande på utvecklingen af ungdomens
religiösa lif?» Man ansåg, att
katekesplugget verkat leda och förakt för
kristendomen själf. Då skolgången är slutad,
kastas vanligen katekesen i vrån. Ingen
använder den vid mognare år som
upp-byggelsebok för att därur hämta tröst i
sina själsbekymmer. Huru väl än läxorna
förberedas, blir likväl öfverläsningen både
själlös och ett missbruk af innehållet.
Många bibelspråk vore ock, lösryckta ur
sitt sammanhang, för djupsinniga för
barnets uppfattning. Icke kunde man begära,
at.t barnen skulle fatta allt, då till och
med Petrus kunde säga, att han hade svårt
att i allt förstå Paulus.
Kristendoms-undervisningen borde därför gå ut på att
göra barnen förtrogna med själfva bibeln.
Endast Luthers lilla katekes borde läsas
utantill och utvecklingen blott användas
som handbok och innanläsningsbok.
Nya Stafsättet i folkskolan.
Diskussionsföreningen på Nääs har som svar på
frågan: »Huru skall man kunna vinna
bästa resultatet i rättstafning enligt nya
stafsättet?» gjort följande uttalande:
Då lagen om nystafning väl ej anbefaller
det nya stafsättets införande under år 1891
mer än i småskolans första klass, men ej
heller lägger hinder i vägen för dess
tillämpande äfven i de andra klasserna af små- och
folkskolan;
då de flesta småskolor sannolikt under år
1891 infört nystafningen ej blott i första, utan
äfven i andra klassen;
då stora svårigheter möta att undervisa en
del af barnen efter det gamla stafsättet och en
annan del efter det nya;
då vidare en framgångsrik undervisning i
rättstafning motarbetas^’ däraf, att läro- och
läseböcker följa ett annat stafsätt,
så anser föreningen, att läraren bör »för att
vinna bästa resultatet i rättskrifning enligt nya
stafsättet»’ iakttaga följande:
1) arbeta för nya stafsättets införande i alla
folkskolans klasser från och med nästa års
början;
2) verka för att läro- och läseböcker i
enlighet med nya stafsättet så fort ske kan
införas ;
3) meddela undervisning i detta ämne såsom
tillförene medelst afskrifning, diktamensskrifning,
och i de högre klasserna äfven genom
inskärpande af regler.
Hvarigenom åstadkommes
möjligast bästa skolgång1? Som svar på
denna fråga har diskussionsföreningen på
Nääs uttalat följande önskemål:
1) att skolrådet gör hvad på det enligt lag
ankommer;
2) att lästiden, så vidt ske kan, så mycket
som möjligt förlägges till vintern och
försommaren ;
3) att läraren må med största plikttrohet
söka fylla sin- plats och göra undervisningen
intressant, på det att han därigenom må direkt
vinna barnen och indirekt föräldrarna;
4) att läraren genom månatliga uppgifter
underrättar skolrådet om skolgången;
5) att läraren såväl inom som utom skolan
söker lefva så, att han vinner aktning och
förtroende;
6) att läraren i kärlek framhåller för
föräldrarna deras skyldighet att låta barnen
ordentligt besöka skolan;
7) att läraren särskildt omhuldar barnens
hälsa, då ogynnsam väderlek inträffar;
8) att där så förhållandet är, att till
skolrådets disposition ställts kassor, dessa
hufvudsakligast användas till fattiga skolbarns
beklädnad;
9) att kunniga och för skolans framgång
ifrande män inväljas i skolrådet;
10) att s. k. föräldramöten anordnas för att
sammanbinda skolan och hemmet;
11) att ingen må tHlåtas deltaga i
konfirmationsundervisningen, förr än afgångsbetyg från
skolan erhållits. _____
Rättelse. I recensionen af Gelanders
naturlära står på sid. 511, spalt l, fjärde raden
nedifrån: »Den yttre delen af hornslidan»;
skall vara: Den yttre delen eller hornslidan.
Tjänsters tillsättning.
Förslag1. Till folkskolläraretjänsten vid
Äsp-lunda, Viby, Öreb.: 1) K. J. Myren i Stafnäs,
Vrml., 2) S. A. Alzén i Näshulta, Södra., 3)
vik. därstädes A. Halldin. (14 sökande.)
- Till en folkskolläraretjänst i Borås: 1)
e. o. därstädes S. N. Gabrielsohn, 2) Fr.
Lindskog i Svanskog, 3) S. G J. Lindqvist å Nya
varfvet. (22 sökande.)
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Tillberga, Vstm.: J. G. Hagström i
Skederid med 3,471 röster. (J. A. Almgren i
Bro fick 378 röster. 32 sökande.)
- Till folkskollärare i Hellby, Torshålla
landsförs:g: vik. därstädes J. A. Sandström
(enhälligt; 10 sökande).
- Till lärare vid Axtorps folkskola, Munka
Ljungby, Krist.: Nils Ahlgren från Tossjö
(enhälligt)’.
- Till folkskollärare i Hillarcd, Älfsb.: L.
J. Franzén i Långeryd (enhälligt).
o - Till lärare vid Hemmeströ folkskola, Norra
Åkarp, Krist.: Karl Aug. Johansson i Vrå.
- Till lärare vid Mjölnarströms folkskola,
Ljusterö, Sthm: vik. därstädes P. E. Borgstedt
(enhälligt).
- Till extra ordinarie lärare vid Påarps
folkskola, V. Karup, Krist.: L. E. Holmgren
från Lund.
- Till vik. organist i Hästveda, Krist.: S.
J. Andersson i Skatelöf.
- Till lärarinna vid Vadsbro mindre
folkskola, Sköldinge, Södm.: Augusta Vilhelmina
Värme i Ununge. (9 sökande.)
- Till småskollärarinna i Aringsås, Kron.:
Hilma Augusta Bergstedt i Odensjö. (15
sökande.)
- Till småskollärare i Harbo, Vstm.:
folkskolläraren J. E. Pettersson i By, Harbo.
- Till småskollärarinna i Eskilstuna: Hildur
Lindhagen i Kloster. (44 sökande.)
För långvarig och trogen tjänst har
klockaren Nils Johannesson i Gnosjö, Jönk.,
erhållit Patriotiska sällskapets medalj.
- Till 181 slöjdlärarinnor inom Malmöhus län
hafva af landstingsmedel utdelats lönetillskott
för 1891 med 30 kr. åt hvardera.
- Roma församling på Gotland har erhållit
tillåtelse att för skolhusbyggnad upptaga ett
amorteringslån på 7,000 kr.
- En kurs i kvinnlig slöjd, afsedd för
lärarinnor, kommer att öppnas i Karlstad den 8
januari under ledning af folkskollärarinnan
fröken Ida Pallin.
- Skolföreståndarinnan fröken Anna Sandström
(»Uffe») finnes afbildad i förra veckans nummer
af Idun. Porträttet beledsagas af en sympatisk
biografi, författad af Hellen Lindgren.
- En aftonskola har anordnats af Skönviks
bolag för dess förmän och arbetare.
Undervisningen, som fortgår fyra aftnar i veckan,
omfattar engelska, matematik, ritning m. m.
- Samundervisning vilja, såsom vi förut nämt,
Askersunds invånare hafva i sitt allmänna
lägre läroverk, till hvars omorganisation
läroverkskollegiet uppgjort förslag. Å allmän
rådstuga beslöts nyligen enhälligt att hos k. m:t
anhålla om förslagets godkännande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
