Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (641.) 11 april 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
reservation är afgifven, icke heller af de
framstående representanter för folkskolan
E. Hammarlund och Fridtjuv Berg, hvilka
sitta i utskottet, uppfyller ej på långt när
de önskemål, folkskolans vänner uttalat i
fråga om sambandet mellan folkskolan och
läroverket. Rätta lösningen är utan
tvifvel, att den senare göres till en
öfverbyggnad på den förra, så att lärjungen först
genomgår folkskolan och sedan öfvergår
till en mellanskola, motsvarande de lägre
klasserna af det nuvarande läroverket,
hvarpå följer öfvergång till
gymnasialafdelning-en - allt efter som fallenhet och medel
räcka till. Men då skulle äfven
mellan-skolans årsklasser minskas genom
indragning af så många bland de nedra
klasserna, som löpa parallellt med folkskolans
öfversta klasser och hvilka för den skull
äro onödiga. Hittills hafva yrkandena i den
vägen gått ut på indragning af allmänna
läroverkens nedersta klass, i det den
väsentligen icke lämnar annan undervisning
än den, folkskolans öfre klasser kunna
prestera, så när som på tyska språket,
hvilket då skulle framflyttas till nästa
årsklass.
Denna reform, hvilken ju mycket skulle
bidraga till folkskolans utveckling och som
andra kammaren upprepade gånger
påyrkat, har emellertid hittills strandat på k.
m:ts och första kammarens motstånd.
Det tillfälliga utskottets förslag medför
en olägenhet, hvilken man icke får bortse
ifrån. Det kommer att underlätta
inströmningen i läroverken af ungdom, hvilken
hvarken har gåfva eller råd att gå den
lärda vägen och för hvilken det hade varit
bäst att få genomgå folkskolan och sedan
utgå i lifvet. Det är för tidigt för en
fattig gosse att vid nio år träffa valet mellan
en lägre och en högre undervisning.
Däremot hafva hans anlag och håg hunnit
tydligare framträda, sedan hela folkskolan
är genomgången, och här bör alltså en
högre undervisning tillknytas som
fortsättning.
Men å andra sidan har med förslagets
genomförande dock vunnits den viktiga
principen af omedelbar förbindelse mellan
folkskola och läroverk, och den principen
låter sig helt enkelt och lätt genomföras
på nämda sätt. Det är ju åtskilligt vardt.
Och den är af praktiskt gagn för de
gossar, hvilka ämna sig från folkskolan till
läroverket; de måste för närvarande alltid
taga någon särskild undervisning för att
fylla den lilla skiljaktigheten mellan det
kunskapsmått, folkskolans första klass
lämnar, och det, läroverkens första klass
fordrar. I folkskolans småskoleafdelning gå
för närvarande en hel del barn, hvilka
sedan undervisas hemma för att så ingå
i allmänna läroverken. Flertalet bland dem
skulle, med den föreslagna anordningen,
säkert äfven genomgå folkskolans första
klass och därifrån gå till läroverket.
Denna lilla reform skola väl äfven
konservative skolmän snarare understödja än
motarbeta, i det att de tro sig därigenom
afvärja en god del klagomål mot den
nuvarande läroverksorganisationen och
sålunda trygga dennas bestånd.
Huruvida de därvid räkna rätt, är en
annan fråga. Den stora skolreformens
drifkrafter äro af mera omfattande art, än att
de låta sig afväpnas genom den nu
föreslagna bekvämlighetsåtgärden.
#
Den här uttalade farhågan, att den
föreslagna jämkningen möjligen skulle
underlätta inströmningen i läroverken hafva
vi svårt att dela. Föräldrarnas val
bestämmes nog icke af sådana
omständigheter utan hufvudsakligen Asociala
grunder. Säkert är i alla händelser, att den
ifrågasatta åtgärden bör i betydlig grad
minska inströmningen i de förberedande
privatskolorna och på så sätt äfven i
läroverket, till hvilket dessa privatskolor
ju endast äro ingångsdörrar. Vännerna
af framtidsprogrammet »folkskolan som
bottenskola» hafva att välja mellan två
ting: antingen att en del barn redan ur
småskolan afgå till privatskolor och
därifrån till läroverket, eller ock att samma
barn genomgå småskolan och
folkskolans första klass samt därifrån gå till
läroverket. Gifvetvis är det senare att
föredraga, bland annat af det skäl, att
de barn, hvilka begagnat folkskolan i 3
år, möjligen kunna komma att begagna
den l ännu 3, hvarigenom den
öfverkla-gade inströmningen blefve i någon mån
hämmad.
Den ensamme kan föga
uträtta.
I första häftet af den i Finland
utkommande »Tidskrift för folkskolan och
folkhögskolan» (utgifven af d:r P.
Nord-mann) läses följande varmhjärtade
upprop, som närmast är skrifvet med
tanken på den nybildade allmänna
folkskollärareföreningen i Finland, men som äger
sin fulla tillämplighet äfven på dess
förebild, Sveriges allmänna
folkskollärareförening :
Af den nyligen bildade allmänna
folkskollärareföreningen väntar folkskolan ett
betydligt uppsving, ty det ligger en
sporrande kraft i sammanslutningen. Den
väcker solidaritetskänslan och visar, att man
ej står ensam och bortglömd inför
öfvermäktiga hinder. Ingen korporation, hvars
medlemmar nått någon intellektuell
utveckling, vill därför numera stå utanför de på
alla områden djupt ingripande gagneliga
verkningarna af de moderna
sammanslutningsidéerna.
Äfven folkskolans lärarepersonal - i
synnerhet de som äro helt och hållet
besjälade af sin lifsuppgift samt tänka högt om
sitt kall - har ett stort behof af att
sammanträffa, dels för att vederkvicka och
uppmuntra hvarandra, dels för att lära af
hvarandra genom utbyte af erfarenhetsrön
och iakttagelser, dels ock för att med sam- j
fäld kraft lyfta en börda, som är för tung i
för den enskilde. Den enskilde finner
nämligen snart, att han ensam och isolerad
föga kan uträtta. Ett samarbete är
framför allt på folkundervisningens stora fält
af nöden. Därför kan föreningslifvet inom
lärarekåren i viss mån sägas utgöra en
gradmätare på det intresse för skolan och
hennes uppgift, som förefinnes inom
samma kår. Också hafva mycket framstående
skolmän bland andra fordringar på en
duglig lärare äfven uppställt den, att han bör
hafva sinne för och deltaga i ett sundt
föreningsväsende, samt uttala skarpa
omdömen om en sådan, hvilken liksom
snäckan sluter sig inom sitt skal och
ringaktar den lärdom och eggelse, som kan
hämtas i den för diskussioner samlade
kamratkretsen,
Därför uppskjuten ej, kamrater, till
morgondagen, hvad som i dag kan uträttas.
Uppskof tjänar till intet, utan tvärtom kan
det medföra stora vådor. Bilden ju förr
dess hellre hvar på sin ort filialer, och
ställen dem enligt stadgarna i samband
med centralföreningen! Endast därigenom
kan en påskyndad utveckling
åstadkommas. Må ingen af Eder i landsorten och
af oss i hufvudstaden underskatta sin
förmåga: hvarje historiens blad visar, hvad
en människovilja kan uträtta. »Det går
icke alltid med de omärkliga
öfvergångar-na; ofta kan en kraftansträngning göra
mer än 50 år.»
Just nu äro vi i behof af en sådan
kraftansträngning för att påskynda
folkskollärarekårens utveckling. Det är vår plikt
att se till, att kårens anseende hos
allmänheten ej förringas utan mer och mer
tillväxer och rotfäster sig. Men för att
detta skall bli en möjlighet fordras, att en
hvar af oss ställer till sig den frågan: hvad
har jag gjort för min utbildning? och hvad
har jag i mitt kall gjort för fosterlandet?
M. H.
Fullständig enighet
har inom andra kammarens Skolutskott
varit rådande beträffande önskvärdheten
af reformer uti den nuvarande
folkskoleinspektionen. Mot det här ofvan
återgifna utskottsbetänkandet finnes icke en
enda reservation. Utskottet är, som
bekant, sammansatt af personer tillhörande
alla de olika partiriktningarna inom
kammaren, och med hänsyn till
lefnadsställning finnas inom utskottet äfvenledes vidt
skilda intressen representerade. Att detta
oaktadt fullständig enighet varit rådande
i denna fråga visar, att man numera
inom alla läger kommit till insikt om,
att det icke kan få fortgå på det
nuvarande viset beträffande
folkskoleinspektionen.
Ärendet torde komma att afgöras i
andra kammaren nästa lördag.
Sex resestipendier åt folkskollärare.
Jultomtens resestipendium för
pedagogiska studieresor har nu fördelats af
centralstyrelsen för allmänna
folkskollärareföreningen. Centralstyrelsen har med
stöd af den rätt, som den i
inbjudningen förbehållit sig, sökt göra urvalet efter
bästa omdöme, så att med det
begränsade beloppet största möjliga nytta
måtte kunna vinnas. För i år har den
ansett lämpligast att hellre fördela den till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
