Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (641.) 11 april 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
185
lunda af brist på medel, som den
nuvarande inspektionen blifvit så litet
tillfredsställande. De anslag, som för närvarande
äro för ändamålet beviljade, synas
tvärtom vara tillräckliga. Felet ar fast mer
att söka i den olämpliga fördelningen af
nu tillgängliga medel. Genom det
oändamålsenliga sätt, hvarpå resorna nu måste
anordnas, komma resekostnaderna att
utgöra en oproportionerligt stor del af
kostnaderna i det hela, och det, som återstår
för själfva arvodena, blir på grund häraf
vida mindre än eljest skulle blifva fallet.
Härtill kommer dessutom, att enligt nu
gängse system dessa arvoden måste så att
säga bortplottras i en mängd småposter.
Sålunda fördelades vid innevarande
inspektionsperiods början arvodena på följande
sätt för år räknadt:
l inspektör - ......... 1,800kr. - 1,800kr.
l d:o............ 1,500 » = 1,500
1 d:o ............1,300 » = 1,300
2 d:o hvardera 1,250 » = 2,500
1 d:o ............1,200 » = 1,200
2 d:0 hvardera 1,000 » = 2,000
1 d:o ............ 800 » - 800
4 d:o hvardera 700 > - 2,800
2 d:o d:o 650 » = 1,300
4 d:o d:o 600 i = 2,400
6 d:o d:o 500 » = 3,000
4 d:o d:o 450 » = 1,800
2 d:o d:o 400 > = 800
10 d:o d:o 300 » - 3,000
9 d:o d:o 200 » = 1,800
S:a50 28,000 kr.
Tydligt är, att om sakerna så ordnades,
att inspektörerna finge åt sitt uppdrag
ägna hela sin tid, icke blott en obetydlig
bråkdel af densamma, så skulle
inspektionen på ett långt omsorgsfullare sätt än
nu kunna skötas af ett vida mindre
antal personer, och dessa skulle kunna
verkställa de nödiga resorna för en
sammanlagdt mindre summa. Till följd häraf
kunde arvodena blifva så pass stora, att man
ingalunda behöfde befara, att ej ett
tillräckligt antal dugliga inspektörer skulle
kunna erhållas, utan att därför en ny klass
af ordinarie tjänstemän vore af nöden.
Slutord.
Genom en reform sådan som utskottet
här förordat skulle folkskoleinspektionen
blifva likställd med den inspektion, som
utöfvas på andra områden. Man skulle
vidare kunna erhålla tämligen bestämda
inspektionsdistrikt i stället för att -
såsom nu är förhållandet, då distrikten
måste göras beroende af de särskilda
inspektörernas bekvämlighet - områdenas
omfång växla nästan för hvarje period. Och
genom att minska inspektörernas antal
skulle samarbete dem emellan lättare kunna
åstadkommas, hvarigenom den på åtskilliga
håll så lifligt förordade »enheten» skulle
vinnas. Slutligen skulle, såsom ofvan
framhållits, icke oväsentliga besparingar uppstå
beträffande resekostnadsersättningarna, på
samma gång inspektionen blefve i alla
hänseenden mera verksam och
tillfredsställande.
Utskottet förbiser icke, att till en början
åtskilliga svårigheter skola uppresa sig mot
en konsekvent tillämpning af den utaf
motionärerna och utskottet förordade
principen,, men dessa svårigheter torde ej vara
större, än att de med god vilja kunna
öfvervinnas.
I öfverensstämmelse med de åsikter
utskottet sålunda uttalat får utskottet
hemställa, att hrr Nilssons, Kihlbergs och
Svenssons motioner på det sätt bifallas,
att andra kammaren för sin del måtte
besluta, att riksdagen i skrifvelse hos k.
m:t anhåller, det k. m:t täcktes vidtaga
sådana åtgärder, att
folkskoleinspektörsuppdraget icke göres till en bisyssla vid
sidan om annan tjänstebefattning utan i
allmänhet anförtros åt personer, som
under den tid de innehafva detta kall
odeladt ägna sig åt detsamma; samt att
i samband härmed till
folkskoleinspektörer förordnas personer, som visat sig
innehafva den pedagogiska insikt och den
på personlig erfarenhet hvilande
kännedom om folkskoleundervisningen, att en
verksam och tillfredsställande inspektion
genom dem må kunna utöfvas.
FÖR DAGEN.
Sambandet mellan folkskola
och allmänt läroverk
har med anledning af andra kammarens
bifall till det förslag, som dess första
tillfälliga utskott på grund af hr
Zetter-strands motion härom framlagt, nu
blifvit gjordt till föremål för åtskilliga
tidningsuttalanden.
Sålunda har i Svenska Morgonbladet
en ledare med märket »Skolmästare»
anställt en del surmulna betraktelser
öfver det »slagord», som lyder: folkskolan
som bottenskola.
Till en början uttalar han sin
»förvåning öfver, att andra kammaren så
hastigt kunde fatta beslut i denna sak»,
hvilken han finner i hög grad ägnad att
hindra en tidsenlig reform af våra
allmänna läroverk.
Vi föreställa oss emellertid, att hans
bekymmer för en sådan reform borde
hafva betydligt minskats, om han
erinrat sig, att utskottsbetänkandet blifvit
inom utskottet i allo biträdt af en
läroverkslektor, hr Darin, samt att vid
frågans afgörande i kamrarna funnos
närvarande lektorerna Valdenström, von
Friesen, Höjer, Kardell m. fl., hvilka väl icke
kunna misstänkas vilja vara med om
något, som skulle lägga hinder för en
verkligen tidsenlig läroverksreform.
Det, visar sig ock genast, att Svenska
Morgonbladets »Skolmästare», som
antagligen icke är någon vanlig
landtskolmäs-tare, icke särdeles grundligt studerat det
utskottsbetänkande, som han finner så
betänkligt.
Utskottet hade, som bekant, föreslagit,
att inträdesfordringarna till läroverkets
första klass skulle afpassas efter
inträ-desfordringarna till folkskolans andra
årsklass. Följden häraf skulle, menar
»Skolmästare», i framtiden blifva den, att
inträdesfordringarna till folkskolans tredje
och fjärde årsklasser skulle komma att
afpassas efter inträdesfordringarna till
läroverkets andra och tredje klasser.
Alltså: då man låter läroverket rätta sig
efter folkskolan, så följer däraf, att
folkskolan måste rätta sig efter läroverket!
Med den inom vårt nuvarande
politiska lif gängse vanan att i hvarje sak
söka uppkonstruera en intressemotsats
mellan landsbygden och städerna
framkastar »Skolmästare» vidare den
förmodan, att landsortens lärare icke åtrå det
ifrågasatta sambandet, medan
läroverksstädernas folkskollärare däremot
»naturligtvis ha intresse af, att de af dem
utfärdade betygen erhålla vitsord vid
lärjungarnes förflyttning till allmänt
läroverk».
Dessa senaste ord karakterisera
till-räckligen tydligt »Skolmästares» sätt att
läsa det förslag han bedömer. Detta
förslag innebär ju alldeles icke, att de
af folkskollärarne utfärdade betygen
skulle »erhålla vitsord vid lärjungarnes
förflyttning till allmänt läroverk».
Läroverket skulle tvärtom såsom hittills hafva
full rätt att anställa pröfning med de
inträdessökande, vare sig de komma från
folkskola eller privatskolor.
Inträdesfordringarna skulle blott jämkas en liten
smula, så att det blefve tydligt, att
sådana barn, som i alla fall af sina
målsmän bestämts för inträde i läroverket,
ej behöfde i förväg och i onödan
uttagas ur folkskolan samt insättas i någon
»förberedande» privatskola för att där
inhämta, hvad de fullt lika väl kunna
inhämta i folkskolan,
Detta och intet annat är, hvad som
nu blifvit föreslaget, och vi föreställa oss,
att man skall vara bra fördomsfull gent
emot »slagordet» folkskolan som
bottenskola för att häri finna något betänkligt.
#
En helt annan förmåga att fatta, hvad
saken egentligen innebär, finner man i
en ledande artikel i Göteborgs
Handelstidning. Det heter här:
Den gamla frågan om upprättande af
planmässigt samband mellan folkskolan och
allmänna läroverket har upptagits i ny form
- dock förut förd på tal vid läraremöten
- af andra kammarens första tillfälliga
utskott i anledning af en motion af hr T.
Zetterstrand. Utskottet påpekar den
öfverensstämmelse, som förefinnes mellan
kunskapsfordringarna för inträde till
folkskolans andra årsklass och fordringarna för
inträde till allmänna läroverkets första
årsklass, och framhåller, att de senare skulle
utan svårighet kunna bringas till full
öfverensstämmelse med de förra. Sålunda
skulle en omedelbar öfvergång bildas från
folkskolans första klass till allmänna
läroverkets första klass och på denna bro den
eftersträfvade förbindelsen mellan
folkskolan och den lärda skolan vara upprättad.
Det föreligger en särskild anledning att
nu framställa en sådan önskan, i det att
utfärdandet af en ny läroverksstadga
förestår. I denna borde då de hinder
undanrödjas, som nu bestå för ett samband
mellan folkskola och läroverk på den nämda
vägen.
Detta utskottsförslag, mot hvilket ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
